Avancerad hjärtsvikt. Kirurgiska behandlingsalternativ. ECMO (extrakorporal membranoxygenation). LVAD (vänsterkammarassistanssystem). Framtidsutsikter. 6

Avancerad hjärtsvikt. Kirurgiska behandlingsalternativ. ECMO (extrakorporal membranoxygenation). LVAD (vänsterkammarassistanssystem). Framtidsutsikter. 6

Can we help?

Dr. Marc Pelletier, MD, en ledande expert inom avancerad hjärtsviktskirurgi, belyser de senaste framstegen inom mekaniskt cirkulatoriskt stöd. Han redogör för utvecklingen av ventrikelstödenheter (VAD) från stora, pulsatila pumpor till små, uthålliga rotationspumpor. Dr. Pelletier förklarar hur VAD och ECMO (extrakorporal membranoxygenation) ger livräddande stöd, både tillfälligt och långvarigt, för patienter med irreversibel hjärtsvikt. Dessa tekniker utgör en anmärkningsvärd behandlingsmöjlighet för patienter som inte är berättigade till eller väntar på hjärttransplantation.

More from All

Avancerade kirurgiska behandlingar vid hjärtsvikt: VAD, ECMO och framtidsinriktningar

Hoppa till avsnitt

Utmaningen med irreversibel hjärtsvikt

Hjärtsvikt är en av de största medicinska utmaningarna i västvärlden. Dr. Marc Pelletier, en framstående hjärtkirurg, förklarar att många patienter utvecklar tillståndet efter tidigare hjärtinfarkter eller andra orsaker. Vissa fall kan korrigeras med ingrepp som klaffbyte eller kranskärlsoperation, men en betydande andel patienter utvecklar irreversibel hjärtsvikt. I detta skede kan hjärtmuskeln inte längre återställas med konventionell medicinsk eller kirurgisk behandling.

Utveckling och hållbarhet av VAD-teknik

De mest betydande framstegen inom hjärtsviktsbehandling har skett inom området mekaniskt cirkulatoriskt stöd. Dr. Marc Pelletier belyser den revolutionerande övergången från äldre, otympliga pulsatila pumpar till modern rotationspumpsteknik i ventrikelstödenheter (VAD). Dessa nästa generations enheter är dramatiskt mindre och får ofta plats i handflatan. Ännu viktigare är att deras hållbarhet har förbättrats avsevärt – moderna VAD-enheter varar i år istället för månader. Denna tekniska utveckling innebär ett paradigmskifte i hur kirurger behandlar slutstadium av hjärtsvikt.

Långtidsstöd med VAD och patientutfall

Ventrikelstödenheter gör det nu möjligt för patienter med avancerad hjärtsvikt att uppleva meningsfull livskvalitet under längre perioder. Dr. Marc Pelletier betonar att detta långtidsstöd helt enkelt inte fanns för fem till tio år sedan. För patienter som inte är berättigade till hjärttransplantation eller som står på långa väntelistor, erbjuder VAD en livräddande bro eller till och med en permanent lösning. I intervjun med Dr. Anton Titov framgår hur dessa enheter låter patienter förbli aktiva och funktionella trots allvarlig hjärtsvikt.

Mekaniska hjärtans framtid

Utvecklingen av mekaniskt cirkulatoriskt stöd pekar mot allt mer avancerad artificiell hjärtateknik. Dr. Pelletier förutspår fortsatta förbättringar av enheternas hållbarhet och miniatyrisering. Dessa kompakta mekaniska hjärtan, som implanteras inuti kroppen, kommer att erbjuda långtidsöverlevnad för patienter som annars skulle avlida av hjärtsvikt. Detta innebär en grundläggande förändring från tillfälligt stöd till permanenta mekaniska lösningar vid slutstadium av hjärtsjukdom.

ECMO för akut cirkulatoriskt stöd

Förutom långtidsstöd med VAD ger extrakorporal membransyresättning (ECMO) akut intervention vid allvarlig hjärtsvikt. Dr. Marc Pelletier förklarar att ECMO kan hålla vid liv patienter som inkommer med katastrofala hjärtinfarkt där hjärtat har slutat fungera. Tekniken upprätthåller blodcirkulation och syresättning, vilket ger vitala organ tid att återhämta sig. I vissa fall kan detta stöd möjliggöra att patientens eget hjärta återfår funktion, vilket gör ECMO till ett avgörande verktyg inom hjärtintensivvård.

Minimalinvasiva kirurgiska framsteg

Kirurgiska tekniker för att implantera mekaniska stödenheter har utvecklats mot mindre invasiva metoder. Dr. Pelletier beskriver hur kirurger nu kan placera dessa livräddande enheter via små incisioner under nyckelbenet eller via ljumsken. Dessa minimalinvasiva tillvägagångssätt minskar kirurgiskt trauma och främjar snabbare återhämtning. Möjligheterna att tillhandahålla avancerat cirkulatoriskt stöd med dessa tekniker har utökats dramatiskt under de senaste åren, vilket Dr. Anton Titov diskuterade med hjärtkirurgiexperten.

Fullständig transkription

Dr. Anton Titov: Låt oss tala om hjärtsviktskirurgi. Professor Lawrence Cohn var en pionjär inom minimalinvasiv hjärtklaffkirurgi. Vi samtalade för några år sedan, och professor Cohn sade att kirurgi vid hjärtsvikt är ett område där vi kan förvänta oss stora framsteg inom en snar framtid.

Vilka är de senaste framstegen inom hjärtsviktskirurgi?

Dr. Marc Pelletier: De största framstegen har skett inom mekaniskt stöd. Hjärtsvikt blir ett av de största hälsoproblemen i västvärlden. Patienter har tidigare haft hjärtinfarkter eller utvecklat hjärtsvikt av andra orsaker.

Ibland kan hjärtsvikt korrigeras med en operation för att byta hjärtklaff, eller så botar kranskärlsoperation tillståndet. Men för många patienter blir hjärtsvikten irreversibel.

Det kommer en punkt då hjärtat inte går att återställa, oavsett vad man gör. Hjärttransplantation har varit ett utmärkt alternativ för många, men många patienter är inte berättigade till det.

Väntetiden för hjärttransplantation kan vara så lång att patienter skulle avlida innan de får ett nytt hjärta. Framstegen inom vänsterkammarstödenheter (VAD) har varit anmärkningsvärda.

Att kunna ge tillfälligt stöd till en patients hjärta med en ventrikelstödenhet är revolutionerande. Vi kallar det VAD. Nu används roterande pumpar istället för de gamla pulsatila pumparna.

Storleken på ventrikelstödenheter är nu mycket mindre. Ännu viktigare är att hållbarheten har förbättrats avsevärt.

Vi har hjärtsviktspatienter med ventrikelstödenheter som lever fulla liv i flera år. Det fanns inte för fem eller tio år sedan.

Det är där vi har sett de största framstegen inom hjärtsviktsbehandling. I framtiden kommer vi att se ännu bättre hållbarhet hos behandlingsenheterna. Hållbarheten blir hela tiden bättre.

Dr. Anton Titov: Man kan sätta in ett litet mekaniskt hjärta inuti patienten – ett som ryms i handflatan. Det artificiella hjärtat kan hålla en patient med hjärtsvikt vid liv i åratal.

Det kommer att vara ett alternativ för vissa patienter som annars håller på att dö och saknar andra behandlingsmöjligheter. Vi börjar redan se mekaniska hjärtan.

Dr. Marc Pelletier: Vi kommer att se mer av det i framtiden. Dessa ventrikelstödenheter eller olika typer av VAD-enheter har varit ett stort framsteg under de senaste tio åren.

Ventrikelstödenheter kan hålla en patient vid liv vid en allvarlig hjärtinfarkt där hjärtat inte fungerar alls.

Vi kan också sätta patienter på ECMO-cirkulatoriskt stöd för att åtminstone hålla dem vid liv. ECMO hjälper patientens organ att återhämta sig, och ibland återfår hjärtat även sin funktion.

ECMO står för extrakorporal membransyresättning. Kirurger kan nu implantera en mekanisk enhet via en liten incision under nyckelbenet eller via ljumsken. Denna akutkirurgi låter oss köpa tid för patientens situation.

Det kan ge patienter en chans att återhämta sig.

Dr. Anton Titov: Återigen, den tekniken och vår förmåga att använda den har ökat avsevärt under de senaste åren.