Autolog chondrocyttransplantation (ACI). Behandling av broskdefekt i knäled. 5

Autolog chondrocyttransplantation (ACI). Behandling av broskdefekt i knäled. 5

Can we help?

Dr. Matthias Steinwachs, en ledande expert på broskregenerering, förklarar autolog kondrocyttransplantation (ACI) för reparation av knäbrosk. Han beskriver den tvåstegsprocess där patientens egna broskceller odlas och förklarer de bästa indikationerna för ACI vid omfattande broskdefekter. Dr. Steinwachs betonar också den höga kvaliteten på det regenererade brosket som tekniken ger.

More from All

Autolog kondrocyttransplantation för reparation och regeneration av knäbrosk

Hoppa till avsnitt

Vad är autolog kondrocyttransplantation?

Autolog kondrocyttransplantation (AKT) är en avancerad kirurgisk metod för att reparera skadat knäbrosk. Dr. Matthias Steinwachs, MD, beskriver AKT som en biologisk teknik för att återställa skadade knäleder istället för att ta bort dem. Denna metod för broskregeneration innebär en betydande förändring inom ortopedisk behandlingsfilosofi. Genom att utnyttja kroppens egen läkningsförmåga kan broskdefekter återhämta sig.

AKT-procedurens steg

AKT-proceduren består av två separata operationer. Under den första artroskopiska ingreppet tar kirurger små prov av friskt brosk från icke-bärande områden i knät. Denna broskbiopsi skickas sedan till ett speciallaboratorium för vidare bearbetning. I den andra operationen implanteras de odlade cellerna tillbaka i patientens broskdefekt. Dr. Matthias Steinwachs, MD, påpekar att cellerna vanligtvis sås på en kollagenbaserad ställning eller lapp innan implantation.

Process för odling av broskceller

Laboratorieodlingen är avgörande för en framgångsrik autolog kondrocyttransplantation. Processen börjar med cirka 50 000 broskceller från patientens biopsi. Under fyra veckor förökar sig dessa celler under kontrollerade förhållanden. Dr. Matthias Steinwachs, MD, noterar att den externa odlingen vanligtvis ger upp till 12 miljoner celler. Denna förökning kompenserar för en viktig biologisk begränsning – att broskceller i leder inte kan föröka sig på egen hand.

Indikationer för AKT-behandling

Autolog kondrocyttransplantation är särskilt lämplig för större broskdefekter. Dr. Matthias Steinwachs, MD, förklarar att AKT är särskilt effektivt för skador som mäter mellan 2 och 8 kvadratcentimeter. Denna storleksomfattning utgör den optimala indikationen för denna broskregenererande teknik. Behandlingen övervägs för patienter vars brosk skada är för omfattande för att kunna hanteras med enklare artroskopiska metoder.

AKT:s överlägsenhet vid stora defekter

Kliniska studier visar att autolog kondrocyttransplantation är överlägsen för större broskläsioner. Dr. Matthias Steinwachs, MD, hänvisar till forskning som jämför AKT med benmärgsstimulerande tekniker. Dessa studier visar små skillnader i resultat för defekter under 2 kvadratcentimeter. Däremot ger AKT konsekvent bättre kliniska resultat och förbättrade långtidsutfall för större broskdefekter.

Kvalitet på regenererat brosk

Autolog kondrocyttransplantation producerar broskvävnad av exceptionellt hög kvalitet. Dr. Matthias Steinwachs, MD, betonar att AKT ger några av de bästa broskkvaliteterna som finns med dagens regenerationstekniker. De implanterade cellerna på kollagenställningar utvecklas gradvis till hållbar, funktionell broskvävnad. Denna regenererade vävnad integreras väl med omgivande friskt brosk och tål normala belastningar efter korrekt rehabilitering.

Fullständig transkription

Dr. Anton Titov, MD: Vad är autolog kondrocyttransplantation? Vilka är indikationerna för autolog kondrocyttransplantation (AKT)? Vad är prognosen hos patienter med knäbroskdefekter som behandlats med autolog kondrocyttransplantation?

Dr. Matthias Steinwachs, MD: Jag har ägnat mer än 20 år av min karriär åt broskvävnadsregeneration och AKT. Jag lärde mig tekniken av grundaren i Göteborgsgruppen, Dr. Mats Brittberg. När jag först såg denna metod var jag mycket imponerad, eftersom det var tidigt i utvecklingen.

Det första steget var att vi inte tog bort knäleden; vi började återställa skadan i knäleden. Det var en av de mest imponerande upplevelserna i mitt liv. Där insåg jag att knän och broskvävnader har regenerationspotential, och att vi kan stödja den processen.

Det blev en drivkraft i mitt liv, och det motiverar mig varje dag. Jag söker efter biologin; jag försöker förstå ledernas biologi, deras balans och deras molekyler. Oavsett om det gäller menisk- eller ligamentrekonstruktion är detta en central del av mitt arbete.

För att återgå till din fråga, AKT (autolog kondrocyttransplantation) är en teknik där vi tar bort små bitar brosk under artroskopi från ett obelastat område i knät. Vi skickar broskvävnaden till ett laboratorium.

Där isolerar man broskcellerna från patientens vävnad. Dessa celler odlas och förökar sig under kontrollerade förhållanden. Vi börjar med 50 000 celler, och efter en fyra veckors förökningsprocess har vi normalt 12 miljoner celler.

Så vi åstadkommer något som kroppen inte kan göra själv. Vi ökar antalet celler externt eftersom broskceller i leder inte kan föröka sig på egen hand.

I den andra operationen, efter odlingen, implanteras dessa celler oftast tillsammans med ett kollagenimplantat. Cellerna sås på en kollagenlapp som fungerar som en ställning. Denna lapp sätts sedan in i broskdefekten.

Efter en tid och genom definierade rehabiliteringssteg börjar de implanterade cellerna forma brosk av mycket hög kvalitet. Så AKT ger några av de bästa broskkvaliteterna inom broskregeneration.

Indikationen för AKT-behandling är främst större broskdefekter. Som jag nämnde tidigare, de så kallade artroskopiska benmärgsteknikerna är vanligtvis för defekter upp till två kvadratcentimeter.

För AKT ser vi överlägsenhet vid större skador. Så för defekter mellan två och åtta kvadratcentimeter är AKT en mycket effektiv och lämplig teknik för att återställa stora broskdefekter. Indikationen är alltså större defekter.

I studier som jämför benmärgsstimulerande artroskopitekniker med AKT ser vi ingen stor skillnad i utfall för mindre defekter. Endast vid större skador ser vi att AKT-tekniken är överlägsen.