Den ledande experten på kolorektalcancer, Dr. Hans-Joachim Schmoll, förklarar hur precisionsmedicin och molekylär tumörprofilering förändrar prognosen för tjocktarmscancer. Han beskriver övergången från traditionell stadiestagning till en klassificering som inkluderar tumörläge, patientens kön och specifika mutationer som KRAS och BRAF. Dr. Schmoll presenterar ett banbrytande, adaptivt studieupplägg som effektivt testar flera nya förstalinjekemoterikombinationer mot en standardunderhållsbehandling.
Precisionsmedicin och prognos vid kolorektalcancerbehandling
Hoppa till avsnitt
- Faktorer som påverkar prognosen vid tjocktarmscancer
- Molekylär klassificering bortom TNM-stadieindelning
- Målinriktad behandling baserad på tumörmutationer
- Innovativ adaptiv design av kliniska prövningar
- Underhållsbehandling efter induktionskemoterapi
- Framtiden för personanpassad tjocktarmscancervård
- Fullständig transkription
Faktorer som påverkar prognosen vid tjocktarmscancer
Prognosen vid tjocktarmscancer påverkas av en komplex kombination av faktorer. Dr. Hans-Joachim Schmoll, MD, betonar att kolorektalcancer inte är en enda sjukdom utan en samling av många olika molekylära entiteter. Dessa faktorer härrör både från tumörens biologi och patientens egen kropp.
Traditionell anatomisk stadieindelning och tumörlokalisering ger en grundläggande prognos. En modern förståelse kräver dock att dessa integreras med molekylära data för att få en helhetsbild.
Molekylär klassificering bortom TNM-stadieindelning
Ett nytt klassificeringssystem för tjocktarmscancer går bortom enkel TNM-stadieindelning. Detta system inkluderar molekylära expressionstyper, sjukdomens kliniska stadium och primärtumörens läge. Det tar även hänsyn till patientens kön, eftersom detta kan påverka behandlingsrespons och utfall.
Dr. Hans-Joachim Schmoll, MD, förklarar att denna holistiska syn är avgörande för personanpassat terapeutiskt urval. Att enbart förlita sig på anatomiskt stadium kan dölja kritiska skillnader på molekylär nivå som direkt påverkar patientens väg.
Målinriktad behandling baserad på tumörmutationer
Identifiering av specifika tumörmutationer är en hörnsten i precisionsmedicin vid kolorektalcancer. Mutationer i gener som KRAS och BRAF har en djupgående effekt på både behandlingsalternativ och övergripande prognos. Dessa biomarkörer är relevanta i alla sjukdomsstadier, från tidigt till avancerat.
Dr. Anton Titov, MD, och Dr. Schmoll diskuterar hur dessa mutationer styr terapeutiska beslut. Detta tillvägagångssätt säkerställer att patienter får behandlingar som med största sannolikhet är effektiva för deras specifika cancersubtyp.
Innovativ adaptiv design av kliniska prövningar
Dr. Hans-Joachim Schmoll, MD, beskriver en modern adaptiv design av kliniska prövningar för att testa nya läkemedel mot tjocktarmscancer. Denna innovativa modell använder bayesiansk analys för att utvärdera flera experimentella kemoterapikombinationer samtidigt inom en stor prövning. Designen är adaptiv, vilket innebär att en arm av prövningen kan avslutas medan studien fortsätter att testa nya kombinationer.
Denna metod ger robusta, jämförande data om olika läkemedel under identiska förhållanden. Det är ett mycket effektivt sätt att påskynda upptäckten av nya förstalinjebehandlingsalternativ för nydiagnostiserade patienter.
Underhållsbehandling efter induktionskemoterapi
En nyckelstrategi i modern tjocktarmscancervård är användningen av underhållsbehandling. Patienter får först en standard tre månaders kurs av induktionskemoterapi. För majoriteten av patienterna är denna initiala behandling effektiv.
Den efterföljande underhållsfasen syftar till att upprätthålla den respons som uppnåtts av induktionen. En vanlig standardunderhållsregim kombinerar 5-fluorouracil och Bevacizumab. I adaptiva prövningar jämförs denna standard med olika nya experimentella läkemedelskombinationer för att hitta mer effektiva långsiktiga strategier.
Framtiden för personanpassad tjocktarmscancervård
Framtiden för tjocktarmscancerbehandling ligger i en allt mer detaljerad molekylär förståelse. Dr. Hans-Joachim Schmoll, MD, förutser att kunskapen om många cancerstadier och -typer kommer att fortsätta expandera. Detta kommer att möjliggöra för onkologer att veta exakt hur man behandlar varje enskild patient med större precision.
Dr. Anton Titov, MD, framhåller att den nuvarande framgången bygger på data från prospektiva kliniska prövningar. Den pågående forskningen och adaptiva prövningsdesigner banar väg för en ny era av verkligt personanpassad och effektiv tjocktarmscancervård.
Fullständig transkription
Dr. Anton Titov, MD: Hur förutser man överlevnad för varje kolorektalcancerpatient? Hur kan precisionsmedicinsk behandling av kolorektalcancer påverka prognosen? Hur anpassar man målinriktad tjocktarmscancerkemoterapi till varje patient?
En ledande kolorektalcanceronkolog och forskningsexpert diskuterar prognos och behandlingsalternativ vid tjocktarmscancer.
Mycket skrivs om prognos vid stadium 2, stadium 3 och stadium 4 kolorektalcancer. Men vi lär oss att tjocktarmscancer inte är en enda entitet; det är kanske ett dussin eller så olika sjukdomar märkta "kolorektalcancer".
Prognos vid tjocktarmscancer efter stadium eller TNM-klassificering kanske döljer skillnader på molekylär nivå i tjocktarmscancertumörer. Låt oss omformulera prognosfrågan: vilka är de viktiga faktorerna som påverkar prognosen hos en specifik tjocktarmscancerpatient?
Dessa faktorer kommer från tjocktarmscancertumören; de reflekterar också patientens kropp. Vi kan inte besvara denna fråga i några meningar.
Dr. Hans-Joachim Schmoll, MD: En ny tjocktarmscancerklassificering tar hänsyn till molekylära expressionstyper av tjocktarmscancer. Den inkluderar också det kliniska stadiet, tumörens läge och patientens kön.
Klassificering av tjocktarmscancer är också viktig för personanpassat terapeutiskt urval av kemoterapibehandling. Vi måste identifiera specifika tumörmutationer; till exempel påverkar KRAS- eller BRAF-mutation i tjocktarmscancertumörer behandling och prognos i alla stadier.
Vi har två problem i prognosprediktion vid tjocktarmscancer: ett är tumörens anatomiska läge och grov patologisk invasionsgrad. Den andra faktorn som påverkar prognosen är molekylära mutationer i själva tjocktarmscancertumören.
Med tiden kommer vi till en mer detaljerad förståelse av många stadier och typer av tjocktarmscancertumörer. Vi kommer att veta exakt hur man behandlar varje patient.
Men för tillfället är vi relativt begränsade av data som kommer från prospektiva kliniska prövningar.
Dr. Anton Titov, MD: Men vi känner till flera viktiga faktorer i prognosen vid tjocktarmscancer.
Dr. Hans-Joachim Schmoll, MD: Det fanns en klinisk prövning som jag organiserade i Tyskland. Den gjordes i samarbete med Roche. Jag kan nämna företaget utan intressekonflikt eftersom liknande internationella prövningar gjordes i Storbritannien.
Även kliniska prövningar i Toronto, Kanada, och andra länder har lett till liknande slutsatser om prognostiska faktorer vid kolorektalcancer. Syftet med denna kliniska prövning var att hitta nya målinriktade läkemedel mot tjocktarmscancer.
Målet var att identifiera ny tidig, förstalinjebehandling av tjocktarmscancer—inte vid avancerad fjärde- och femtelinjeskemoterapi av kolorektalcancer, utan i början av behandlingen.
Sökandet efter nya förstalinjebehandlingsalternativ är svårt eftersom vi redan har effektiv kemoterapi för nydiagnostiserade tjocktarmscancerpatienter.
Vad vi gör är detta: vi ger tre månaders standardkemoterapi. Den är effektiv för majoriteten av dessa patienter, åtminstone från början.
Sedan har vi fasen vi kallar underhållsfasen. Vi strävar efter att upprätthålla effekten av den första induktionskemoterapin. Vi ger 5-fluorouracil och Bevacizumab som underhållskemoterapi.
Dr. Anton Titov, MD: Tjocktarmscancerpatienter kan behandlas med denna kombination under lång tid.
Dr. Hans-Joachim Schmoll, MD: Vi jämför denna standardunderhållskemoterapi med en kombination av olika experimentella läkemedel mot tjocktarmscancer. Vi använder olika experimentella läkemedelskombinationer mot tjocktarmscancer.
Ibland avslutas en arm av en klinisk prövning; vi stoppar inte den kliniska prövningen. Därefter provar vi en annan kemoterapikombination. Detta kallas adaptiv design av kliniska prövningar.
Detta är en mer modern design av kliniska prövningar. Den har bayesiansk analys av kemoterapi vid tjocktarmscancer. Detta möjliggör för oss att ha en stor kliniska prövning.
Vi lägger alla kemoterapikombinationer i samma patienter. Vi testar läkemedel samtidigt och under samma sjukdomsförhållanden. Vi har god information om värdet av dessa olika läkemedel mot tjocktarmscancer.
Dr. Anton Titov, MD: Detta är den första större adaptiva kliniska prövningen för patienter som påbörjar induktionskemoterapi mot tjocktarmscancer.