Diet och åldrande: Löften och verklighet. 1

Diet och åldrande: Löften och verklighet. 1

Can we help?

Den ledande experten inom åldrandets biologi, Dr. Matt Kaeberlein, MD, PhD, förklarar hur kost påverkar den biologiska åldrandeprocessen i hög grad. Han går igenom de välbelagda effekterna av kaloribegränsning i djurmodeller. Dr. Kaeberlein diskuterar också alternativa näringsstrategier som ketogen diet och periodisk fasta. Han belyser den nuvarande skillnaden mellan lovande prekliniska resultat och tydliga kostrekommendationer för människor när det gäller livslängd.

More from All
Diet och åldrande: Löften och verklighet. 1
0 kr

Kostinterventioner för hälsosamt åldrande: Från kaloribegränsning till klinisk tillämpning

Hoppa till avsnitt

Kostens inverkan på biologiskt åldrande

Dr. Matt Kaeberlein, MD, PhD, inleder diskussionen genom att belysa det starka sambandet mellan kost och den biologiska åldrandeprocessen. Han förklarar att prekliniska studier på försöksdjur, särskilt gnagare, har påvisat detta samband. Dr. Kaeberlein noterar att näringsinterventioner kan påverka både livslängd och hälsolängd avsevärt – där hälsolängd avser den tid i livet som tillbringas i god hälsa.

Effekter av kaloribegränsning

Det klassiska exemplet på kostens inverkan på åldrande är kaloribegränsning. Dr. Matt Kaeberlein, MD, PhD, påpekar att denna intervention har varit känd sedan 1930-talet för att avsevärt förlänga livslängden hos gnagare. Han betonar att en rad studier under 1900-talet fastställde att kaloribegränsning inte bara ökar livslängden utan också i bred mening fördröjer åldersrelaterade funktionsnedsättningar. Dr. Anton Titov, MD, samtalar med Dr. Kaeberlein om de bakomliggande mekanismerna.

Alternativa näringsstrategier

Dr. Matt Kaeberlein, MD, PhD, diskuterar det växande intresset för alternativa koststrategier mot åldrande. Dessa inkluderar ketogena dieter, proteinbegränsning och tidsbegränsad ätning (intermittent fasta). Han förklarar att forskare försöker förstå i vilken utsträckning dessa interventioner kan efterlikna effekterna av kaloribegränsning hos försöksdjur. Dr. Kaeberlein beskriver de nuvarande resultaten som "blandade", och noterar att inget av alternativen uppvisar effekter som är jämförbara med traditionell kaloribegränsning.

Bevis för åldrande hos människor

Samtalet med Dr. Anton Titov, MD, vänder sig sedan till mänskliga tillämpningar av dessa koststrategier. Dr. Matt Kaeberlein, MD, PhD, erkänner att det finns korrelativa epidemiologiska bevis för att populationer som äter mindre har högre livslängd. Han nämner okinawaborna i Japan som ett klassiskt exempel. Dock påpekar Dr. Kaeberlein att det fortfarande är oklart i vilken utsträckning detta beror på effekter på det biologiska åldrandet, vilket är ett aktivt forskningsområde.

Kostrekommendationer för livslängd

Dr. Matt Kaeberlein, MD, PhD, ger en realistisk bedömning av nuvarande kostrekommendationer för hälsosamt åldrande. Han konstaterar att även om kost tydligt påverkar åldrandets biologi, är vi fortfarande långt ifrån att kunna ge starka specifika rekommendationer. Dr. Kaeberlein ger dock allmänna råd och noterar att att undvika övervikt eller fetma tydligt är förknippat med bättre hälsoutfall vid åldrande. Han avslutar med att den specifika strategin för att uppnå hälsosam vikt – vare sig det är proteinbegränsning, ketogen diet eller intermittent fasta – fortfarande är en öppen fråga för framtida forskning.

Fullständig transkription

Dr. Anton Titov, MD: Låt oss börja med två heta ämnen: åldrande och kost. Vilka är möjligheterna, vilka är fallgroparna, och vad är den faktiska verkligheten kopplingen mellan åldrande och kost?

Dr. Matt Kaeberlein, MD: Absolut. Jag skulle säga att det vi har lärt oss från prekliniska studier på försöksdjur, särskilt gnagare som möss och råttor, är att kost kan ha en djupgående effekt på den biologiska åldrandeprocessen, på livslängd och på hälsolängd när djur åldras.

Det klassiska exemplet är kaloribegränsning, som har varit känd sedan 1930-talet för att avsevärt förlänga livslängden hos gnagare. En rad studier under 1900-talet fastställde att kaloribegränsning inte bara ökar livslängden utan också i bred mening fördröjer funktionsnedsättningar som följer med åldrandet.

Nyligen har det funnits stort intresse för alternativa näringsstrategier som ketogen diet, proteinbegränsning eller tidsbegränsad ätning och intermittent fasta. Vi försöker förstå i vilken utsträckning dessa alternativa kostinterventioner kan efterlikna några av effekterna av kaloribegränsning hos försöksdjur.

Jag skulle säga att resultaten hittills är blandade. Inget av alternativen till kaloribegränsning har effekter som är jämförbara i omfattning med kaloribegränsning. Det finns dock säkert bevis för att vissa av dessa alternativa koststrategier kan ge fördelaktiga effekter på hälsosamt åldrande.

Så det är ett pågående forskningsområde. Vi har lärt oss mycket om mekanismerna bakom kaloribegränsning och några av dessa andra kostinterventioner hos försöksdjur.

Jag skulle säga att vi fortfarande är långt ifrån att kunna bedöma i vilken utsträckning kaloribegränsning eller några av dessa alternativa näringsstrategier skulle påverka åldrandeprocessen hos människor.

Det finns säkert korrelativa epidemiologiska bevis för att populationer som äter mindre har högre livslängd. Okinawaborna i Japan är ett klassiskt exempel på detta.

I vilken utsträckning detta beror på effekter på biologiskt åldrande är fortfarande oklart. Det är ett område för aktiv forskning.

Så jag skulle säga att det är tydligt att kost påverkar åldrandets biologi. Vi förstår dessa mekanismer delvis, men vi är fortfarande långt ifrån att kunna ge starka rekommendationer till människor om specifika koststrategier för att maximera deras hälsolängd.

Med det sagt finns det säkert rimliga generaliseringar. Att undvika övervikt eller fetma är tydligt förknippat med bättre hälsoutfall vid åldrande.

Men den specifika strategin för att uppnå detta – vare sig det är proteinbegränsning, ketogen diet eller intermittent fasta – och om någon av dessa är bättre än de andra, är fortfarande en mycket öppen fråga.