Förstå molekylär flykt och immunterapi vid tjocktarmscancer

Hoppa till avsnitt

• Molekylär testning för immunterapi
• Sällsynta mutationer och behandlingsbeslut
• Begreppet molekylär flykt
• Vätskebiopsi för övervakning
• Immunterapi och patienturval
• Fullständig transkription

Molekylär testning för immunoterapibeslut

Dr. Heinz-Josef Lenz, MD, betonar att molekylära tumörmarkörer som BRAF, mikrosatellitinstabilitet (MSI), KRAS och NRAS är avgörande för immunoterapibeslut vid tjocktarmscancer idag. Dessa biomarkörer är viktiga för att identifiera patienter som med hög sannolikhet svarar på immuncheckpoint-hämmare. Dr. Lenz förtydligar att patienter med tumörer som uppvisar mikrosatellitinstabilitet (MSI) är särskilt mottagliga för dessa immunmodulerande läkemedel.

Sällsynta mutationer och behandlingsbeslut

Dr. Heinz-Josef Lenz, MD, belyser vikten av att testa för sällsynta mutationer, även de som bara förekommer hos 1–2 % av tjocktarmscancerpatienter. Denna heltäckande strategi säkerställer att onkologer är förberedda på framtida riktade behandlingar eller immunterapi när de blir tillgängliga. Det pågår en diskussion bland läkare om att integrera denna utökade genetiska testning i standardpraxis för att främja precisionsmedicin.

Begreppet molekylär flykt

En central utmaning i behandlingen av tjocktarmscancer är ett fenomen som kallas "molekylär flykt". Dr. Heinz-Josef Lenz, MD, förklarar att de cancerceller som överlever cellgiftsbehandling inte är identiska med de som dör. Dessa överlevande celler utvecklar mekanismer för att motstå behandlingen, vilket leder till tumörevolution och potentiell resistens. Det innebär att cancerens genetiska profil kan förändras över tid under behandling.

Vätskebiopsi för realtidsövervakning

För att hantera molekylär flykt framhåller Dr. Heinz-Josef Lenz, MD, vätskebiopsins roll. Denna innovativa teknik gör det möjligt för läkare att övervaka utvecklingen av tjocktarmscancerceller i realtid utan upprepade invasiva vävnadsbiopsier. Vätskebiopsi analyserar cirkulerande tumör-DNA från ett enkelt blodprov och ger en dynamisk bild av tumörens genetiska förändringar under behandlingens gång.

Immunterapi och patienturval

Dr. Lenz bekräftar att immunterapi vid tjocktarmscancer är effektiv, men för närvarande endast fungerar för cirka 5–10 % av patienterna. Detta understryker vikten av korrekt patienturval genom molekylär profilering. Identifiering av biomarkörer som BRAF-mutationer och MSI-status är det bästa sättet att förutsäga framgång med immunterapi och erbjuda patienter med avancerad, stadium 4-tjocktarmscancer en chans till långvarigt svar eller till och med bot.

Fullständig transkription

Dr. Anton Titov, MD, intervjuar Dr. Heinz-Josef Lenz, MD, en ledande expert på kolorektal cancer. Diskussionen fokuserar på det kritiska behovet av molekylär testning av BRAF, MSI, KRAS och NRAS för att vägleda immunoterapibeslut. Dr. Lenz introducerar begreppet molekylär flykt, där tumörceller utvecklar resistens mot behandling, och betonar vätskebiopsi som ett verktyg för att övervaka dessa förändringar i realtid. Samtalet understryker att precisionsmedicin, baserad på upprepad genetisk profilering, är avgörande för att matcha patienter med avancerad tjocktarmscancer med de mest effektiva riktade behandlingarna och immunterapier.

Fullständig transkription

Dr. Heinz-Josef Lenz, MD: Molekylära tumörmarkörer som BRAF, mikrosatellitinstabilitet (MSI), KRAS och NRAS är avgörande idag för immunoterapibeslut vid tjocktarmscancer. De cancerceller som överlever cellgiftsbehandling är inte nödvändigtvis desamma som de som dör.

Vätskebiopsi kan övervaka den molekylära flykten hos kolorektala tumörer i realtid.

Vi har redan diskuterat de nya immunterapier som finns för att behandla metastatisk tjocktarmscancer. De riktar sig mot immunsystemets checkpoints i metastatiska tumörer.

Immunmodulerande läkemedel vid metastatisk tjocktarmscancer är inte lika effektiva som vid melanom eller icke-småcellig lungcancer. Men vi måste identifiera de patienter med metastatisk tjocktarmscancer som är mycket känsliga för immunmodulerande läkemedel.

Denna patientgrupp kännetecknas vanligtvis av mikrosatellitinstabilitet (MSI) i sin tumör.

Molekylära tumörmarkörer som BRAF, MSI, KRAS och NRAS är absolut kritiska idag för immunoterapibeslut vid tjocktarmscancer. Dessa markörer är särskilt viktiga.

Vi bör överväga nya immunoterapiregimer för tjocktarmscancer. De ingår vanligtvis inte i de standardprotokoll som erbjuds patienter.

Men vi måste gå längre än så. Det finns ofta mutationer i cancer som är potentiellt behandlingsbara.

Frågan är, hur vanliga är dessa mutationer hos patienter med metastatisk tjocktarmscancer? Vissa av dessa mutationer förekommer bara hos 1–2 % av patienterna.

Ska vi testa för dessa mutationer för att vara förberedda på framtida immunterapier? Det pågår en diskussion bland läkare om att integrera ytterligare genetisk testning i klinisk praxis.

Men det har skett en otrolig revolution i hur vi tänker kring molekylär testning vid tjocktarmscancer. Det är mycket viktigt att alla är medvetna om detta.

När vi ställer diagnosen tjocktarmscancer genomför vi molekylär testning av tumören. Vi hittar vissa mutationer och behandlar sedan patienten på rätt sätt.

De cancerceller som överlever är inte samma som de som dör. Med tiden kan dessa överlevande celler förändras.

De är inte identiska med de celler som testades vid tidpunkten för diagnosen.

Dr. Anton Titov, MD: Det handlar också om att följa tumörens evolution över tid. Cancerbehandlingen måste anpassas till den föränderliga tumören eller kvarvarande cancerceller.

Dr. Heinz-Josef Lenz, MD: Ja, och detta kallas "molekylär flykt". De cancerceller som överlever kanske inte är desamma som de som dog.

Överlevande cancerceller har utvecklat mekanismer för att motstå behandlingen.

Hur kan vi övervaka denna evolution över tid? Hur når vi tillbaka till tumören när behandlingen pågår?

Måste vi göra en ny biopsi av tumören? Det kan vara en invasiv procedur, beroende på tumörens läge.

Det har nu kommit en fantastisk ny teknik som kallas vätskebiopsi.

Immunterapi vid tjocktarmscancer fungerar för 5–10 % av patienterna. BRAF- och MSI-mutationer förutsäger framgång med immunterapi. Molekylär flykt är en viktig faktor att beakta.