Anti-åldringsmediciner: Metformin, Rapamycin och Senolytika i kliniska prövningar

Hoppa till avsnitt

• Metformin vid diabetesbehandling
• Metformins effekter på friska personer
• Rapamycin inom åldringsforskning
• Senolytika och kliniska prövningar
• Varning för kosttillskottsindustrin
• Framtiden för åldringsforskning
• Fullständig transkription

Metformin vid diabetesbehandling

Metformin har varit förstahandsval vid typ 2-diabetes i över 60 år. Dr. Steven Austad, MD, PhD, påpekar att det finns omfattande bevis för medicinens fördelar för diabetiker. Den kontrollerar inte bara blodsockernivåer effektivt, utan verkar också minska risken för flera åldersrelaterade sjukdomar. Dr. Anton Titov, MD, diskuterar hur metformin visar potential att sänka risken för demens, hjärtsjukdomar och cancer hos diabetiker.

Metformins effekter på friska personer

Den avgörande frågan kvarstår: ger metformin fördelar även för icke-diabetiker och friska individer? Dr. Steven Austad, MD, PhD, betonar att det saknas slutgiltiga data om metformins effekter på personer utan diabetes. Forskarna vet inte om friska personer bör ta metformin eller om de skulle dra nytta av medicinen. Det kan finnas subtila biverkningar som gör metformin olämplig för icke-diabetiker. Mänskliga prövningar har nu inletts för att ta itu med dessa viktiga frågor om metformin och åldrande.

Rapamycin inom åldringsforskning

Rapamycin är ytterligare ett lovande läkemedel mot åldrandeprocesser. Dr. Steven Austad, MD, PhD, noterar att rapamycin har visat anmärkningsvärda effekter i musstudier, med potentiella anti-åldringsegenskaper. Precis som med metformin handlar den avgörande frågan om hur rapamycin påverkar annars friska människor. Små preliminära studier pågår för att undersöka rapamycins säkerhet och effekt vid mänskligt åldrande. Övergången från gnagarstudier till klinisk tillämpning på människor är ett betydande framsteg inom området.

Senolytika och kliniska prövningar

Senolytika utgör en spännande ny klass av anti-åldringsmediciner som riktar sig mot åldrande celler. Dr. Steven Austad, MD, PhD, förklarar att dessa läkemedel fungerar genom att eliminera senscensa celler som ackumuleras i kroppen över tid. Vissa senolytiska substanser är kombinationer av läkemedel som tidigare använts mot cancer. Andra finns, kanske överraskande, tillgängliga som vanliga kosttillskott i hälsokostaffärer. För närvarande undersöker mer än 20 kliniska prövningar olika senolytiska substanser och deras potentiella anti-åldringseffekter.

Varning för kosttillskottsindustrin

Dr. Steven Austad, MD, PhD, varnar starkt mot självmedicinering med kosttillskott som marknadsförs som anti-åldringslösningar. Kosttillskottsindustrin är helt oreglerad, vilket innebär betydande säkerhetsrisker. Konsumenter kan inte vara säkra på att innehållet i förpackningen stämmer överens med det som anges på etiketten. Dr. Anton Titov, MD, diskuterar vikten av att vänta på ordentlig klinisk forskning innan någon substans används mot åldrande. Entusiasmen kring senolytika måste balanseras med vetenskaplig stringens och patientsäkerhet.

Framtiden för åldringsforskning

Området för läkemedel mot åldrande utvecklas snabbt genom kliniska prövningar på människor. Dr. Steven Austad, MD, PhD, beskriver detta som en transformationsfas där decennier av forskning på gnagare äntligen börjar tillämpas på människor. De pågående studierna med metformin, rapamycin och senolytika representerar preliminära men mycket lovande forskningsinriktningar. Dr. Anton Titov, MD, betonar att ordentlig klinisk validering är avgörande innan några anti-åldringsmediciner kan rekommenderas. Framtiden för åldringsforskning verkar alltmer inriktad på evidensbaserade läkemedel som kan förlänga hälsosamt liv.

Fullständig transkription

Dr. Anton Titov, MD: När vi pratar om mediciner, vad är det som alla talar om, det som publicerats om i decennier – förmodligen metformin och rapamycin. Så vad är nytt inom forskningen om läkemedel som påverkar åldrandeprocessen? Vad gäller metformin?

Dr. Steven Austad, MD: Vi vet mycket om metformin när det tas av diabetiker. Metformin har länge varit förstahandsbehandling vid diabetes; det finns 60 års belägg. Däremot vet vi inte om metformin gynnar friska personer.

Vi vet att metformin har många fördelar för diabetiker. Det kontrollerar förstås blodsockret, men det verkar också sänka risken för demens, hjärtsjukdom, cancer och andra allvarliga tillstånd.

Men vad vi inte vet – och detsamma gäller rapamycin, som också har anmärkningsvärda effekter hos möss – är vilka effekter dessa läkemedel har på annars friska personer. Bör de ta dem? Och om de gör det, får de då någon hälsofördel?

Finns det subtila biverkningar som gör att friska personer bör undvika dem? Det vet vi inte. Men det som hänt på senare tid är att kliniska prövningar på människor har inletts.

Under många år lärde vi oss mer och mer om åldrande hos gnagare. Men vi försökte aldrig överföra den kunskapen till mänsklig biologi eller medicin. Det håller på att förändras.

En studie har precis startat där friska personer får metformin. Det pågår några små studier med rapamycin, och dessutom en hel rad nya läkemedel.

Dessa så kallade senolytika. De dödar senscensa celler som hopar sig i våra kroppar med åren. De består av kombinationer av läkemedel som använts mot cancer, men också substanser som vanligtvis säljs som kosttillskott.

Om dessa substanser visar sig vara fördelaktiga, kan det innebära att vi redan har läkemedel som skulle kunna främja hälsan avsevärt. Senolytika har bara inte studerats tillräckligt noggrant.

Du kanske märker att jag inte nämnt vilka läkemedel som används som senolytika. Anledningen är att jag inte anser att det är en bra idé att människor skyndar sig till hälsokostaffären och köper dem.

Trots allt är kosttillskottsbranschen helt oreglerad. Du kan inte ens vara säker på att innehållet i förpackningen stämmer överens med det som står på etiketten.

Men det händer mycket spännande saker. Mer än 20 kliniska prövningar med några av dessa läkemedel pågår just nu. De är i ett tidigt skede, men mycket lovande forskning väntar.