Förstå könsskillnader i livslängd och hälsospann

Hoppa till avsnitt

• Kvinnors överlevnadsfördel
• Hormoners inverkan på åldrandet
• Genetiska faktorer och X-kromosomen
• Överraskande könskvoter före födseln
• Skillnad mellan livslängd och hälsospann
• Fullständig transkription

Kvinnors överlevnadsfördel

Dr. Steven Austad inleder med att belysa en välkänd men djupgående observation: Kvinnor lever konsekvent längre än män i alla länder och under alla historiska perioder med tillförlitlig data. Denna kvinnliga överlevnadsfördel består även under extrema förhållanden som torka, svält och pandemier. Dr. Austad påpekar att män avlider i högre utsträckning av nästan alla vanliga dödsorsaker. Det enda anmärkningsvärda undantaget är Alzheimers sjukdom, som fortfarande är ett aktivt forskningsområde.

Hormoners inverkan på åldrandet

En ledande hypotes för denna livslängdsskillnad kretsar kring reproduktionshormoner. Tanken att östrogen är skyddande medan testosteron kan vara skadligt är en vanlig teori. Dr. Austad refererar till intressant historisk evidens från studier på kastrerade män. Forskning på eunucker från det koreanska hovet och patienter på mentalsjukhus visade en tydlig effekt: Kastrerade män levde 10–20 år längre än icke-kastrerade män, vilket tyder på en stark hormonell inverkan på manlig livslängd.

Genetiska faktorer och X-kromosomen

Utöver hormoner pekar Dr. Austad på grundläggande genetiska skillnader mellan könen. Kvinnor har två X-kromosomer, medan män har en X- och en Y-kromosom. Detta ger kvinnor ett genetiskt reservesystem; om en X-kromosom har en defekt gen kan den andra ofta kompensera. Dr. Austad beskriver ett fascinerande fenomen där en X-kromosom slumpmässigt inaktiveras i varje cell i kvinnokroppen. Han noterar att när kvinnor åldras tenderar en X-kromosom att dominera i vävnader, vilket möjligen indikerar ett urval av den friskare kromosomen – något som kan bidra till deras överlevnadsfördel.

Överraskande könskvoter före födseln

Samtalet med Dr. Anton Titov övergår till prenatal utveckling och dess betydelse för livslängdsforskning. Dr. Austad diskuterar könskvoten före födseln och korrigerar en länge vedertagen uppfattning om att befruktning starkt gynnar män. Ny evidens visar att könskvoten vid befruktning är nära 50/50. Däremot varierar överlevnaden för manliga och kvinnliga foster under graviditeten. Manliga foster har högre dödlighet i vissa skeden, vilket gör prematur födsel till en betydande riskfaktor för pojkspädbarn. Denna skillnad i prenatal överlevnad ger viktiga ledtrådar om biologiska mekanismer som fortsätter in i livet efter födseln.

Skillnad mellan livslängd och hälsospann

Dr. Austad gör en viktig distinktion mellan livslängd (hur länge man lever) och hälsospann (hur länge man lever i god hälsa). Även om kvinnor lever längre upplever de ofta sämre hälsa på äldre dar jämfört med män. De drabbas i högre grad av funktionsnedsättningar och har svårare att utföra vardagliga aktiviteter. Dr. Austad menar att medicinsk forskning bör sträva efter två mål. Det första är att förlänga mäns livslängd till samma nivå som kvinnors. Det andra, lika viktiga målet är att förlänga kvinnors hälsospann till att matcha mäns, och därmed förbättra livskvaliteten för alla.

Fullständig transkription

Dr. Anton Titov: Könsskillnader i hälsa och åldrande – en dialog mellan hjärnan och gonaderna. Det är titeln på din artikel. Den är mycket intressant. Vilka är könsskillnader i hälsa och åldrande?

Dr. Steven Austad: Ja, alltså skillnader i hälsa mellan könen och hur hälsan påverkas av åldrandet. Ibland tänker jag på min vetenskapliga karriär som att peka ut saker alla vet, men som ingen riktigt reflekterat över. När det gäller könsskillnader tror jag att de flesta skulle svara att kvinnor lever längre om man frågar. Men det är bara början på historien.

Det stämmer att kvinnor lever längre. De har levt längre i alla länder och under alla historiska perioder där vi har tillförlitlig data. De lever längre under torka, de lever längre under svält. Kvinnor lever längre under pandemier, och de överlever bättre redan direkt efter födseln.

Så det finns något fundamentalt i kvinnors biologi som vi ännu inte förstår fullt ut, som gör dem till bättre överlevare jämfört med män. Det handlar inte enbart om hjärtsjukdomar. Om man tittar på de vanligaste dödsorsakerna, så dör män i högre frekvens av nästan alla – med ett undantag. Och det undantaget, intressant nog, är Alzheimers sjukdom. Återigen, något vi inte helt förstår.

Har det att göra med reproduktionshormoner? Det är en uppenbar hypotes: att östrogen på något sätt är skyddande, och att testosteron kanske är skadligt. Återigen, vi vet inte med säkerhet. Men det finns några grova men intressanta observationer, till exempel två studier på män som av olika skäl blivit kastrerade, ibland i ung ålder.

En av studierna gjordes på institutioner för personer med psykisk funktionsnedsättning. En annan handlade om eunucker från det koreanska hovet. Eunuckstudien är intressant eftersom dessa män kastrerades för att de skulle ta hand om kungens harem utan risk för obehagliga situationer.

En intressant aspekt med den studien är att man kunde jämföra dessa män med andra hovmedlemmar, alltså inom samma socioekonomiska miljö. Som sagt, datan är grov. Men det intressanta är storleken på skillnaden: de kastrerade männen levde 10–20 år längre än de icke-kastrerade. Det gällde i båda studierna.

Vi pratar inte om ett litet antal individer, utan hundratals. Så det tyder på en hormonell inverkan. Men vi vet ännu inte om det finns fler faktorer.

Kvinnor har två X-kromosomer, vilket innebär att alla gener på X-kromosomerna finns i dubbel uppsättning. Män har bara en X-kromosom. Så om de har en defekt kopia av en viktig gen på X-kromosomen, har de ingen reserv – till skillnad från kvinnor. Det kan också spela in.

En sak vi vet är att i varje cell i en kvinnas kropp inaktiveras en X-kromosom slumpmässigt. När kvinnor är unga är det ungefär 50/50 – vissa celler har moderns X-kromosom aktiv, andra faderns. Men när kvinnor åldras börjar en av X-kromosomerna dominera i blodet och vävnaderna. Är det så att den friskare kromosomen överlever bättre? Och har det något att göra med kvinnors överlevnadsfördel? Vi vet inte. Det är en intressant fråga som precis börjat undersökas.

Dr. Anton Titov: Medan vi pratar om olika livslängder mellan könen publicerade du också om könskvoten före födseln. "Könskvot: en stor överraskning" var titeln. Vilka överraskningar finns i de prenatala könskvoterna? Och varför är det viktigt för livslängdsforskning?

Dr. Steven Austad: Ja, låt mig ta upp det. Först vill jag nämna något jag glömde tidigare, som stärker intresset för könsskillnader. Vi känner idag till ungefär ett halvt dussin läkemedel som, när de ges till möss, får dem att leva längre och förbli friskare längre.

Alla dessa visar en könsskillnad. Många fungerar bara i ett kön och inte alls i det andra. Även vissa genetiska manipulationer, där vi stänger av en gen och båda könen får en livsförlängande effekt, fungerar bara i ett kön.

Så det finns några grundläggande skillnader. Prenatalt har evidensen länge varit att det vid befruktning fanns tre manliga embryon för varje kvinnligt. Men under graviditeten skulle fler manliga foster dö, så att vid födseln var könen nästan jämställda – med något fler pojkar, ungefär 105 pojkar per 100 flickor.

Ny evidens visar att det inte stämmer. Vid befruktning är könskvoten nära 50/50. Men under vissa delar av graviditeten avlider fler manliga foster, medan det under andra perioder är tvärtom. Könskvoten stabiliseras precis före födseln. Detta är intressant eftersom det länge varit känt att flickor överlever bättre vid prematur födsel. För för tidigt födda spädbarn anses det vara en riskfaktor att vara pojke.

Återigen verkar detta hända precis före födseln. Men det ger en ledtråd till varför kvinnor har denna överlevnadsfördel. Att förstå hur överlevnaden varierar före födseln kan potentiellt berätta något om varför denna skillnad kvarstår efter födseln.

För som jag sa – och jag tror jag upptäckte detta; jag tror inte någon visste det tidigare – kvinnor överlever bättre från 0 till 5 år, precis som senare i livet. Det är mycket intressant.

Den andra intressanta delen tar upp något du nämnde tidigare: skillnaden mellan livslängd och hälsospann. Det visar sig att kvinnor på äldre dar har sämre hälsa än män. De är mer benägna att vara funktionsnedsatta eller ha svårigheter med många vardagsaktiviteter.

Så en idé är att om vi kunde få män att leva lika länge som kvinnor – skillnaden är ungefär 5–6 år i USA – och samtidigt få kvinnor att förbli lika friska som män sent i livet, skulle det gynna båda könen avsevärt.