Behandling av högt blodtryck hos äldre: Att förebygga yrsel och fall

Hoppa till avsnitt

• Nyanser i behandling av hypertoni hos äldre
• Risker med ortostatisk hypotoni
• Blodtrycksmål för äldre
• Strategi för säker läkemedelsjustering
• Protokoll för sittande och stående blodtrycksmätning
• Fullständig transkription

Nyanser i behandling av hypertoni hos äldre

Att behandla högt blodtryck hos mycket gamla patienter kräver en särskild ansats. Dr. Ehud Grossman, MD, definierar denna patientgrupp som personer över 70 eller 80 år. Han betonar att patientens övergripande hälsotillstånd och funktionsförmåga är viktigare än enbart kalenderålder. Den största utmaningen är deras ökade känslighet för blodtryckssänkande behandlingar.

Dr. Ehud Grossman, MD, förklarar att hjärnans blodflöde är starkt beroende av det systemiska blodtrycket hos äldre. En för aggressiv sänkning kan leda till minskad hjärnperfusion, vilket i sin tur riskerar orsaka neurologisk skada. Intervjun med Dr. Anton Titov, MD, belyser vikten av en helhetssyn på varje patients hälsa.

Risker med ortostatisk hypotoni

Ortostatisk hypotoni är en betydande risk vid blodtrycksbehandling hos äldre. Dr. Ehud Grossman, MD, beskriver detta som ett markant blodtrycksfall vid upprättställning. En patient kan ha ett välkontrollerat sittande blodtryck på 140/80 mmHg, men vid uppställning kan det systoliska trycket sjunka till 80 eller 90 mmHg.

Denna plötsliga sänkning kan leda till svimning och allvarliga skador som frakturer. Dr. Ehud Grossman, MD, påpekar att den omedelbara faran med ett fall ofta väger tyngre än den långsiktiga fördelen av stroke-förebyggande. Denna risk-nytta-bedömning är avgörande för en säker hypertonibehandling hos sköra patienter.

Blodtrycksmål för äldre

Blodtrycksmålen sätts ofta högre för mycket gamla patienter jämfört med yngre. Dr. Grossman förespråkar detta mer försiktiga tillvägagångssätt för att undvika komplikationer. Målet är att skydda mot långsiktiga problem som stroke och hjärtsvikt utan att orsaka akut skada.

En nyckelmätning är skillnaden i blodtryck från sittande till stående. En sänkning med 5–10 mmHg i systoliskt tryck anses acceptabel. Däremot definieras en minskning med 20 mmHg systoliskt eller 10 mmHg diastoliskt som ortostatisk hypotoni, vilket kräver omedelbar åtgärd genom läkemedelsjustering.

Strategi för säker läkemedelsjustering

En gradvis och försiktig läkemedelsstrategi är avgörande för äldre med högt blodtryck. Dr. Ehud Grossman, MD, rekommenderar att börja med lägre doser än för yngre vuxna. Dosjusteringar måste göras långsamt över tid för att undvika ett plötsligt och farligt blodtrycksfall.

Dr. Ehud Grossman, MD, konstaterar att det kan ta flera veckor eller till och med månader att nå det optimala blodtrycksmålet. Denna långsamma titrering skiljer sig från det mer aggressiva tillvägagångssätt som passar yngre, friskare patienter. Samtalet med Dr. Anton Titov, MD, understryker att tålamod är en dygd inom geriatrisk hypertonivård.

Protokoll för sittande och stående blodtrycksmätning

Rutinmässig blodtrycksmätning i båda positioner är en kritisk säkerhetsåtgärd. Dr. Grossman betonar bestämt att kliniker måste kontrollera blodtrycket både sittande och stående. Detta är särskilt viktigt vid insättning av ett nytt blodtrycksläkemedel eller vid dosändring.

Om ingen signifikant skillnad upptäcks från början, kan upprepade stående mätningar vara onödiga. Men varje behandlingsförändring kräver omkontroll i båda positioner. Detta protokoll upptäcker direkt ortostatisk hypotoni som vissa läkemedel kan orsaka. Dr. Anton Titov, MD, och Dr. Ehud Grossman, MD, är överens om att detta enkla steg är avgörande för patientsäkerheten.

Fullständig transkription

Dr. Ehud Grossman, MD: "Mycket gammal" ålder definieras som över 70 eller 80 år. Vilka är nyanserna i att behandla hypertoni i den mycket gamla åldersgruppen? De som är över 70 eller 80 år – poängen är inte åldern utan patientens tillstånd. Man ser hur aktiv patienten är och vad han eller hon klarar av.

Den huvudsakliga punkten jag finner hos äldre är att de är mycket känsliga för blodtryckssänkning eftersom blodflödet till hjärnan beror på blodtrycket. Ibland när man sänker blodtrycket för mycket får man mindre perfusion till hjärnan, och det kan orsaka viss skada.

För det andra är äldre patienter mer mottagliga för vad vi kallar ortostatisk hypotoni, där blodtrycket faller när de ställer sig upp. Om man sänker blodtrycket och kontrollerar det till 140/80 när patienten sitter, och sedan när patienten ställer sig upp, faller hans blodtryck till 80–90 systoliskt, kan han svimma. Så äldre är mer sköra, och man måste vara försiktigare.

Först är vi överens om att blodtrycksmålet kan vara lite högre än hos unga individer. Vi måste se hela bilden av patienten – det är inte bara åldern utan alltid funktionen och vilka ytterligare sjukdomar patienten har. Vi måste börja med lägre doser och justera dosen gradvis för att förhindra för stort fall i blodtryck, vilket är ännu mer riskabelt.

När man sänker blodtrycket förebygger man på lång sikt stroke och kongestiv hjärtsvikt. Men om priset patienten betalar är att hans blodtrycket faller omedelbart och han svimmar och bryter benet, då är den omedelbara risken mycket högre än fördelen med långsiktig sjukdomsförebyggande. Så man måste balansera och se vad man har – vad är risken för akuta biverkningar, etc.

Hos äldre går man långsamt tills man når blodtrycksbehandlingsmålet, och det kan ta flera veckor eller till och med månader. Till skillnad från hos unga individer, där man kan gå mer aggressivt i justering av läkemedel och doser av hypertoniläkemedel.

Dr. Anton Titov, MD: Betyder det att det är meningsfullt för äldre människor, särskilt beroende på deras funktionella status, att mäta arteriellt blodtryck när de är i stående position?

Dr. Ehud Grossman, MD: Definitivt, svaret är ja. Man måste ta blodtrycket när man sitter och när man står. Om det, första gången man gör det, inte finns någon skillnad mellan sittande och stående blodtrycksvärden, behöver man inte göra det igen.

Men när man startar antihypertensiva läkemedel, och varje gång man ändrar dosen, måste man göra det igen eftersom några av läkemedlens biverkningar är ortostatisk hypotoni. Så om man börjar med ett normalt svar, men sedan när man ger en ny typ av läkemedel, kan blodtrycket falla för mycket när man ställer sig upp.

Varje gång man ändrar dosen eller läkemedlet måste man kontrollera blodtrycket både sittande och stående.

Dr. Anton Titov, MD: Vad skulle vara det korrekta målet för blodtryckssänkning i stående position?

Dr. Ehud Grossman, MD: Blodtrycksmålet i stående position är detsamma som i sittande position, vilket innebär inte lägre än 10 millimeter från sittande position. Om det systoliska blodtrycket minskade med 20 millimeter kvicksilver när man rör sig från sittande till stående position, kallar vi det en ortostatisk respons, och det kan vara ett problem.

Så vi mäter blodtrycket – en skillnad på 5 till 10 mm kvicksilver är acceptabel. Om det är 20 millimeter kvicksilver i det systoliska blodtrycket eller 10 millimeter kvicksilver i det diastoliska blodtrycket, är detta ortostatisk hypotoni, och vi försöker förhindra det eftersom det kan orsaka skada.

Dr. Anton Titov, MD: Genom att justera doser av läkemedel eller byta läkemedel?

Dr. Ehud Grossman, MD: Precis!