Cytokinstormsyndrom: Orsaker, Diagnostik och Behandlingsframsteg

Hoppa till avsnitt

• COVID-19-cytokinstorm
• Inflammationsmarkörer och diagnostik
• Koppling till CAR T-cellsterapi
• Interleukin-6-riktad behandling
• Andra cytokinmål
• Pandemins forskningsframsteg
• Fullständig transkription

COVID-19-cytokinstorm

Dr. Randy Cron, MD, framhåller att COVID-19-pandemin spelade en avgörande roll i att öka medvetenheten om cytokinstormsyndrom. Han betonar att denna ökade uppmärksamhet är nödvändig för korrekt diagnostik och behandling. En odiagnostiserad cytokinstorm leder ofta till allvarliga utfall.

COVID-19-relaterad cytokinstorm skiljer sig från andra luftvägsinfektioner. Även svåra influensastammar som H1N1 (svininfluensa) kan utlösa cytokinstormar, men Dr. Cron beskriver COVID-19-varianten som ”relativt unik” både i sin kliniska bild och laboratoriefynd.

Inflammationsmarkörer och diagnostik

Ferritin fungerar som en känslig och bred markör för cytokinstormsyndrom. Enligt Dr. Cron förekommer förhöjda ferritinnivåer i nästan alla fall. Vid typiska cytokinstormar kan nivåerna ligga på tusental, tiotusental eller till och med hundratusental.

COVID-19-patienter med cytokinstormsegenskaper uppvisar vanligtvis ferritinnivåer mellan 1 000 och 3 000. Andra viktiga inflammationsmarkörer inkluderar C-reaktivt protein (CRP) och interleukin-6. Dessa värden hjälper läkare att både diagnostisera och bedöma svårighetsgraden av syndromet.

Koppling till CAR T-cellsterapi

Dr. Cron beskriver cytokinfrisättningssyndrom som ett biverkning av vissa cancerbehandlingar. Det drabbar främst patienter med refraktär leukemi eller lymfom som inte svarat på flera kemoterapibehandlingar. CAR T-cellsterapi är en livräddande metod, men medför denna betydande risk.

Cirka 20–30 % av patienter som genomgår CAR T-cellsterapi utvecklar cytokinfrisättningssyndrom. Denna koppling gav tidiga och viktiga insikter i cytokinstormens mekanismer. Kunskapen från onkologin användes senare för att hantera COVID-19-relaterade cytokinstormar.

Interleukin-6-riktad behandling

Interleukin-6 fick tidig uppmärksamhet under pandemin av flera anledningar. Kinesiska forskare kunde enkelt mäta denna cytokin jämfört med andra, som interleukin-1. Dessutom fanns monoklonala antikroppar tillgängliga i Kina för att blockera interleukin-6-signalering.

Dessa läkemedel riktar sig mot interleukin-6-receptorn och hämmar därmed immunsystemets aktivering. US FDA hade redan godkänt denna metod för cytokinfrisättningssyndrom hos CAR T-cellsterapipatienter. Tidiga COVID-19-studier byggde på fallserier snarare än kontrollerade försök, vilket gav varierande resultat.

Metaanalyser tyder på att interleukin-6-blockad troligen förbättrade överlevnaden, men enligt Dr. Cron var effekten mindre dramatisk jämfört med andra cytokinstormsyndrom. COVID-19-cytokinstormens särart kan ha bidragit till dessa skillnader.

Andra cytokinmål

Under pandemin undersöktes flera cytokiner utöver interleukin-6. Interleukin-1 studerades i viss utsträckning, men inte lika ingående som interleukin-6, och resultaten var motstridiga när det gäller effekt mot COVID-19-cytokinstorm.

Även GM-CSF (granulocyt-makrofagkolonistimulerande faktor) undersöktes, med liknande variation i resultat. Ytterligare cytokiner utforskades som potentiella terapeutiska mål.

Pandemins forskningsframsteg

COVID-19-pandemins globala omfattning möjliggjorde enastående forskning kring cytokinstormar. Dr. Cron betonar att världsomfattande studier erbjöd unika möjligheter till datainsamling. Många kliniska prövningar genomfördes för att utvärdera olika behandlingsstrategier.

Denna omfattande forskning har bidragit till en bredare förståelse av cytokinstormsyndrom. Pandemin skapade förutsättningar för stora randomiserade, dubbelblinda och placebokontrollerade studier – så kallade guldstandardstudier – vilka gav mer tillförlitliga data än tidigare observationsstudier.

Dr. Anton Titov, MD, leder diskussionen genom att fråga hur kunskapen om cytokinstorm har förändrats sedan pandemins början. Samtalet med Dr. Randy Cron, MD, belyser hur COVID-19 accelererat både forskning och kliniskt erkännande av syndromet.

Fullständig transkription

Dr. Anton Titov, MD: COVID-19 gjorde cytokinstormsyndrom till allmänt känt. Vad vet vi idag som vi inte visste före pandemin?

Dr. Randy Cron, MD: Vi diskuterade detta för några år sedan. En av de positiva sidorna av pandemin för mig är att begreppet cytokinstorm har blivit mer känt. Utan medvetenhet finns ingen diagnostik, och utan diagnostik och behandling blir ofta utfallet dåligt.

Eftersom COVID-infektionen delade vissa drag med andra cytokinstormar, har paraplybegreppet…