Utmaningar och lösningar för kvinnliga kirurger: föräldraledighet och yrkestillfredsställelse

Hoppa till avsnitt

• Forskningsresultat om kvinnliga kirurger
• Inverkan av kirurgutbildningens tidslinje
• Yrkestillfredsställelse inom procedurinriktade specialiteter
• Råd till unga kvinnliga läkare
• Föräldraledighet i USA
• Systemiska påfrestningar och lösningar
• Fullständig transkription

Forskningsresultat om kvinnliga kirurger

Dr. Nelya Melnitchouk, MD, kirurg och mor, genomförde forskning utifrån personlig erfarenhet. Hennes studier fokuserar på hur medicinsk utbildning påverkar livskvalitet och graviditetsutfall. Forskningen jämförde kvinnliga läkare inom procedurinriktade och icke-procedurinriktade specialiteter.

Resultaten visar att kvinnor inom kirurgi, obstetrik/gynekologi och gastroenterologi tar kortare föräldraledighet. De står också i större skuld till sina kliniker vid återkomst till arbetet. Dr. Melnitchouk noterar att dessa kvinnor rapporterar lägre yrkestillfredsställelse och i högre grad uttrycker en önskan att byta specialitet jämfört med sina kollegor inom icke-procedurinriktade områden.

Inverkan av kirurgutbildningens tidslinje

Den långa utbildningsvägen inom kirurgi i USA medför betydande påfrestningar. Dr. Anton Titov, MD, och Dr. Melnitchouk diskuterar den vanliga vägen: efter medicinstudier pågår specialistutbildningen (residency) i fem till sju år, ofta följt av en fellowship för ytterligare specialisering.

Den utdragna utbildningen innebär att läkare ofta är färdigutbildade i mitten av trettioårsåldern, en period som sammanfaller med en naturlig fertilitetsminskning. Dr. Melnitchouks forskning kunde inte bekräfta en högre användning av IVF-tjänster bland kirurger, vilket kan bero på att studien undersökte kvinnor som redan framgångsrikt fått barn.

Yrkestillfredsställelse inom procedurinriktade specialiteter

Yrkesmässigt missnöje är ett utbrett problem bland kvinnliga kirurger. Kombinationen av en högpresskarriär och ett ungt familjeliv är särskilt krävande. Dr. Melnitchouks forskning omfattade både ST-läkare och specialistläkare.

Hon fann att utmaningarna var likartade i båda grupperna. Belastningen av att balansera kliniska uppgifter med familjeliv leder ofta till utmattning, vilket är en avgörande faktor till att kvinnor inom procedurinriktade områden kan tänka om sin karriärväg.

Råd till unga kvinnliga läkare

Dr. Nelya Melnitchouk ger råd utifrån sina forskningsresultat. Hennes främsta rekommendation är att inte vänta med att skaffa barn om det är ett livsmål. Hon erkänner att graviditet under specialistutbildningen är svårt.

Men hon betonar att det också är utmanande som specialistläkare – det finns ingen perfekt tidpunkt. Hon uppmanar unga läkare att identifiera sina personliga prioriteringar och följa dem med beslutsamhet.

Föräldraledighet i USA

Föräldraledighetspolicyer i USA är ofta inkonsekventa och otillräckliga. För medicinska utbildningstagare är ledigheten vanligtvis sex till åtta veckor, med variation beroende på om förlossningen skedde via kejsarsnitt.

Specialistläkare kan vara berättigade till upp till 12 veckors ledighet enligt Family and Medical Leave Act (FMLA). En avgörande brist är att FMLA inte kräver betald ledighet; om ledigheten är betald beror helt på arbetsgivaren och klinikens policy.

Systemiska påfrestningar och lösningar

Systemiska påfrestningar leder ofta till att kvinnliga kirurger tar kortare föräldraledighet. Att täcka upp för en frånvarande kirurg lägger extra börda på kollegor, vilket skapar en känsla av professionell skyldighet att återvända snabbt.

Det finns också en betydande ekonomisk påfrestning på sjukvårdssystemet. Dr. Melnitchouk menar att USA måste utveckla ett bättre system, där universell betald föräldraledighet är avgörande för att stödja kirurgmödrar och deras familjer.

Fullständig transkription

Dr. Anton Titov, MD: Du studerar hur medicinsk och kirurgisk utbildning påverkar livskvalitet, graviditetsresultat och yrkestillfredsställelse hos kvinnliga läkare. Du har publicerat flera mycket intressanta forskningsartiklar om detta. Vad har du kommit fram till i din forskning om kvinnliga läkare?

Dr. Nelya Melnitchouk, MD: Ja, detta är ett projekt som väckte mitt personliga intresse eftersom jag själv är kirurg och mor till två barn. Vi gjorde flera intressanta iakttagelser.

Kvinnor inom procedurinriktade områden tar kortare föräldraledighet och står i större skuld till sina kliniker vid återkomst. Med procedurinriktade specialiteter menas kirurgi, obstetrik/gynekologi och gastroenterologi.

Dessa kvinnor uppger lägre yrkestillfredsställelse och önskar i högre grad byta specialitet jämfört med kvinnor inom icke-procedurinriktade områden. En del av förklaringen kan vara urvalsbias, eftersom vi studerade kvinnor i tidig barnafödande ålder.

Alla deras barn är unga, upp till fem eller sex år, och de befinner sig mitt uppe i sin kliniska karriär. De måste balansera professionella krav med familjeliv, vilket är särskilt utmanande inom kirurgin.

Dr. Anton Titov, MD: För att förtydliga för våra internationella tittare: efter medicinstudier genomgår läkare i USA vanligtvis fem års specialistutbildning (residency), särskilt inom procedurinriktade områden. De arbetar som läkare under denna period, vilket innebär en extra belastning. Därefter blir de specialistläkare, som du är nu.

Undersökte du främst kvinnor under specialistutbildning eller fellowship, eller redan färdigutbildade specialistläkare?

Dr. Nelya Melnitchouk, MD: Vi undersökte både ST-läkare och specialistläkare – alltså både under och efter utbildning. Det fanns ingen stor skillnad vare sig i längd på föräldraledigheten eller i de problem båda grupperna stötte på.

Det stämmer att den kirurgiska utbildningen i USA är mycket lång. Efter medicinstudier följer fem till sju års specialistutbildning och ofta ytterligare fellowship. När man är klar är man i mitten av trettioårsåldern, då fertiliteten börjar avta.

Vi undersökte om kvinnliga läkare använde mer IVF-tjänster eller hade svårare att bli gravida inom procedurinriktade områden, men kunde inte bekräfta det. Det kan bero på att vi enbart studerade kvinnor som redan fått barn – alltså de som lyckats.

Dr. Anton Titov, MD: Du har forskat och publicerat om yrkestillfredsställelse och utmaningar för kvinnliga kirurger. Vilket råd skulle du ge till yngre kvinnliga läkare, till exempel de som precis avslutat medicinstudierna eller påbörjat sin specialistutbildning?

Dr. Nelya Melnitchouk, MD: Vänta inte med att skaffa barn om det är ett av dina livsmål. Livet är oförutsägbart och man vet aldrig vad som händer. Att vara gravid under specialistutbildningen är svårt, men det är även svårt som specialistläkare.

Ta reda på vad som är viktigt för dig och arbeta sedan mot det målet.

Dr. Anton Titov, MD: Hur lång är en typisk föräldraledighetsperiod i USA, om man nu kan tala om någon typisk längd?

Dr. Nelya Melnitchouk, MD: Föräldraledigheten för läkare varierar. För utbildningstagare är det oftast sex till åtta veckor, beroende bland annat på om förlossningen var ett kejsarsnitt. Som specialistläkare kan man ta upp till 12 veckor enligt FMLA (Family and Medical Leave Act), men lagen kräver inte att ledigheten är betald. Det beror helt på arbetsgivaren och den kliniska verksamheten.

I praktiken finns det stor press att ta kortare ledighet i en sådan högtrycksmiljö. När en kirurg är borta måste kollegor ta över patientansvaret, vilket ökar deras belastning. Det finns också en ekonomisk påverkan på systemet. USA måste hitta ett bättre sätt att erbjuda betald föräldraledighet till alla mödrar.