Hela kroppens DT och MR-undersökningar: Sanningen om cancerscreening

Hoppa till avsnitt

• Screening-DT-risk och brist på evidens
• Hela kroppens MR-problem och begränsningar
• Falskt positiva fynd och patientångest
• Bevisade screeningmetoder som fungerar
• Klinisk undersökning och primärvård först
• Fullständig transkription

Screening-DT-risk och brist på evidens

Dr. Kent Yucel, specialist på DT och MR, menar att DT-screening har mycket begränsad nytta. Han förklarar att även om en DT-undersökning är snabb och noggrann, medför den en betydande stråldos. Denna strålning innebär en allvarlig hälsorisk, särskilt om en patient genomgår upprepade screeningundersökningar över tid.

Dr. Kent Yucel betonar en avgörande punkt: det saknas vetenskapligt stöd för att screening-DT upptäcker cancer tillräckligt tidigt för att påverka behandlingsresultatet. Målet att hitta cancer i ett tidigt stadium uppnås inte. Dr. Anton Titov leder denna viktiga diskussion om begränsningarna med modern avbildningsteknik för screening av symptomfria individer.

Hela kroppens MR-problem och begränsningar

Dr. Kent Yucel tar också upp idén om helkropps-MR för cancerscreening. Han påpekar att en korrekt MR-undersökning av diagnostisk kvalitet inte är en enda genomsökning, utan en serie specialiserade sekvenser för varje organsystem. En verkligt heltäckande helkropps-MR skulle ta flera timmar och vara outhärdlig för patienten i skannern.

Kliniker som erbjuder screening använder ofta förkortade, lågkvalitativa undersökningar med begränsade sekvenser. Dr. Kent Yucel noterar att dessa förenklade MR-undersökningar saknar den precision som krävs för att på ett tillförlitligt sätt upptäcka cancer. Precis som med DT saknas det bevis för att screening-MR minskar cancerdödlighet, vilket gör den till ett oprövat och potentiellt vilseledande verktyg.

Falskt positiva fynd och patientångest

Ett stort problem med både helkropps-DT och MR-screening är den höga frekvensen av falskt positiva fynd. Dr. Kent Yucel benämner dessa vanliga, små förändringar som "ditzels". Över 99 % av dem är helt godartade och ofarliga. Radiologer kan dock sällan utesluta allvarlig sjukdom enbart utifrån avbildningen.

Denna osäkerhet utlöser en kedja av händelser: patientångest, rekommendationer om ytterligare bildtagning och potentiellt invasiva biopsier. Dessa åtgärder medför egna risker och kostnader, allt för ett fynd som nästan säkert inte var cancer från början.

Bevisade screeningmetoder som fungerar

Dr. Kent Yucel framhåller att mycket få avbildningsundersökningar har bevisad effekt när det gäller att förebygga dödsfall. Han nämner endast två sådana tester med starkt vetenskapligt stöd: mammografi för bröstdiagnostik och ultraljudsscreening för bukaortaaneurysm.

Detta understryker en viktig läxa för patienter: investeringar i oprövade helkroppsundersökningar avleder resurser från screeningmetoder som faktiskt har visat sig rädda liv. Dr. Anton Titov belyser dessa evidensbaserade alternativ för att ge patienter tydlig vägledning.

Klinisk undersökning och primärvård först

Det bästa sättet att arbeta med hälsoscreening börjar inte med avancerad avbildning, utan med en primärvårdsläkare. Dr. Kent Yucel och Dr. Anton Titov är eniga om att regelbundna och noggranna kliniska undersökningar är grunden för förebyggande vård. Detta kan kompletteras med etablerade metoder som specifika blodprover vid behov.

Att söka högteknologiska undersökningar utan tydlig indikation ger inga bevisade medicinska fördelar. Patienter rekommenderas att prioritera en god relation med sin läkare. Denna strategi är både effektivare och säkrare än att direkt söka helkropps-DT eller MR via reklamer.

Fullständig transkription

Hela kroppens DT, helkropps-MR: bör du göra det för att screena för cancer? "Cancerscreening" via helkropps-MR och helkropps-DT marknadsförs aktivt till patienter. Bör jag genomgå helkropps-MR? Kan helkropps-DT lugna mina farhågor om cancer? En framstående DT- och MR-radiolog från Boston avslöjar sanningen om dessa undersökningar.

Hela kroppens DT, helkropps-MR: är det något för dig?

Dr. Anton Titov: Sanningen är att sannolikheten att hitta allvarlig sjukdom via helkroppsundersökningar är mycket låg. Här är en videointervju med en ledande radiologiexpert, specialist på DT och MR. Det viktigaste att veta om helkropps-DT är att stråldosen i sig medför risk. Är screening med helkropps-DT värt besväret? Enligt experter och professionella organisationer är svaret nej.

Varför skulle MR vara att föredra framför DT för helkroppsscreening? Därför att MR inte använder strålning. Men även helkropps-MR-screening rekommenderas inte och upptäcker sällan cancer i tidigt stadium. En medicinsk second opinion av MR-fynd säkerställer korrekt tolkning och ger meningsfull information. Det hjälper också till att välja rätt behandlingsstrategi vid cancer som diagnosticerats med MR eller DT. Sök alltid second opinion vid cancer för att vara säker på att din behandling är optimal.

Förebyggande screening-MR för hela kroppen är i de flesta fall slöseri med tid och pengar. När behövs en helkropps-DT? Vanligtvis vid svåra skador efter olyckor för att utvärdera inre skador, särskilt vid huvudtrauma. Att begära en datortomografi på eget initiativ är ingen bra idé.

Hela kroppens MR, helkropps-DT för cancerscreening. Det här samtalet om screening leder oss till det populära ämnet screening med helkropps-MR eller helkropps-DT. Många patienter är intresserade, särskilt av cancerscreening. Vad anser du om giltigheten och användbarheten av dessa metoder för generell sjukdomsscreening?

Dr. Kent Yucel: Jag anser starkt att MR- eller DT-screening har mycket liten, om ens någon, roll. Min åsikt delas av stora nationella organisationer, till exempel American College of Radiology. Screening-DT är förmodligen ändå bättre än screening-MR. Det finns flera skäl till detta.

DT är mycket snabbare. DT är förmodligen också mer exakt. Men det medför betydande strålningsexponering, särskilt vid skanning av hela kroppen. Så man måste väga risken för strålning mot eventuella fördelar, särskilt om screening-DT görs flera gånger.

Det visar sig att det finns mycket lite evidens för att DT-screening kan upptäcka cancer tillräckligt tidigt, hos tillräckligt många patienter, för att göra någon klinisk skillnad. Att leta efter cancer är den främsta anledningen till screening-DT. Så det hjälper inte att hitta cancer i tidigt stadium.

Å andra sidan hittar screening-DT många små förändringar. Inom radiologin kallar vi dem "ditzels". DT kan alltså upptäcka många små lesioner som man inte kan avgöra om de är cancer eller inte. Men den överväldigande majoriteten av dessa—över 99 %—är godartade.

Screening-DT skapar mycket ångest för patienter. Efter den första DT:en följer ofta ytterligare bildtagning. Det blir uppföljnings-DT, mer strålning. Det kan bli invasiva procedurer för att utvärdera dessa små förändringar. Allt detta utan nytta. Och DT har aldrig visats kunna upptäcka någon form av cancer tillräckligt tidigt för att det ska vara värt besväret.

Dr. Anton Titov: Och hur är det med helkropps-MR? Hela kroppens MR marknadsförs direkt till allmänheten för cancerscreening.

Dr. Kent Yucel: Hela kroppens MR: det är svårt att ens förstå vad det innebär. En MR av hjärnan, levern eller hjärtat består av många olika typer av avbildningar. Så MR är inte en enskild undersökning. Det är flera undersökningar som kombineras för att utvärdera ett organ.

Sådana undersökningar kan ta en halvtimme till en timme bara för hjärnan. Tänk dig då att försöka utvärdera hela kroppen med samma noggrannhet. Det skulle vara omöjligt. Det skulle ta timmar. Ingen patient skulle stå ut med att ligga i MR-skannern så länge. Dessutom skulle det bli oerhört dyrt.

Så här är vad patienter (och kliniker) gör vid screening-MR: de genomför förkortade undersökningar, kanske med bara en sekvens för alla kroppsdelar. Problemet är att varje enskild sekvens inte är tillräckligt exakt för att upptäcka cancer eller andra allvarliga tillstånd.

Återigen har vi samma problem som med screening-DT. Det finns inga belägg för att screening-MR kan upptäcka cancer i ett tillräckligt tidigt stadium eller med tillräcklig träffsäkerhet för att hjälpa patienter. Det finns noll evidens för att screening med DT eller MR förebygger dödsfall.

Precis som med DT har vi samma problem: vi hittar massor av små saker som vi inte kan utvärdera fullt ut eftersom de är så små. Det leder till mer bildtagning, mer ångest, och potentiellt invasiva utredningar. Allt utan nytta.

Så samma risk-nytta-bedömning gäller för både screening-DT (helkropps-DT) och screening-MR (helkropps-MR). Konsensus inom akademin, och min egen åsikt, är att varken screening-DT eller screening-MR är fördelaktigt för patienter.

De enda typerna av medicinsk avbildning som har bevisad effekt för att förebygga dödlighet är mammografi för bröstdiagnostik och ultraljudsscreening för bukaortaaneurysm. Det är de enda två avbildningstesterna som någonsin har visat sig effektiva för att förebygga dödsfall.

Dr. Anton Titov: Detta är mycket viktigt för patienter att veta. Den bästa screeningen är fortfarande en regelbunden och noggrann klinisk undersökning av en primärvårdsläkare. Användning av vissa blodprov och traditionella screeningmetoder kan också vara användbart. Det är det man bör börja med, istället för att söka högteknologiska lösningar utan bevisad nytta.

Dr. Kent Yucel: Exakt. Det är viktig kunskap.

Hela kroppens DT, helkropps-MR: bör du göra det? En videointervju med en ledande radiologiexpert, specialist på DT och MR. För- och nackdelar med helkroppsundersökning?