Framtiden för leversjukdomsbehandling: Xenotransplantation och regenerativa terapier

Hoppa till avsnitt

• Utvecklingen av leversjukdomsbehandling
• Xenotransplantation som lösning på organsbrist
• Utmaningar och säkerhet vid xenotransplantation
• Leverregenereringens mysterium
• Framtiden för antifibrotiska terapier
• Fullständig transkription

Utvecklingen av leversjukdomsbehandling

Dr. Scott Friedman, MD, reflekterar över den dramatiska utvecklingen inom leversjukdomsbehandling under sin karriär. Han påpekar att behandlingsalternativen i början av 1980-talet var extremt begränsade. Terapierna bestod huvudsakligen av diuretika, kortikosteroider och laktulos mot hepatisk encefalopati. Dr. Friedman betonar att levertransplantation inte var ett genomförbart alternativ för patienter på den tiden.

Framstegen inom hepatologin har varit revolutionerande. Dr. Friedman pekar på utvecklingen av botande behandlingar mot hepatit C som en milstolpe. Effektiva terapier mot hepatit B och förbättrad vård av gallsjukdomar har också avsevärt höjt patientvårdens kvalitet. Denna utveckling, som Dr. Friedman beskriver för Dr. Anton Titov, MD, visar på enastående medicinska framsteg.

Xenotransplantation som lösning på organsbrist

Xenotransplantation erbjuder en potentiell lösning på den kritiska bristen på donororgan. Dr. Scott Friedman, MD, uttrycker stor entusiasm för denna möjlighet. Han nämner specifikt användningen av humaniserade organ från grisar för transplantation till människor.

Dr. Friedman refererar till det uppmärksammade fallet med en grishjärttransplantation som utfördes vid University of Maryland i slutet av 2021. Denna lyckade procedur visade att transplantation mellan arter är genomförbar. Diskussionen mellan Dr. Friedman och Dr. Titov belyser hur xenotransplantation kan rädda otaliga liv genom att tillhandahålla en ny organkälla.

Utmaningar och säkerhet vid xenotransplantation

Flera betydande hinder måste övervinnas innan xenotransplantation blir rutinmässig klinisk praxis. Dr. Scott Friedman, MD, identifierar organavstötning som den främsta utmaningen. Det mänskliga immunsystemet attackerar naturligtvis främmande vävnad, vilket kräver avancerade immunsuppressiva strategier.

En annan kritisk säkerhetsfråga är de endogena retrovirus som finns i grisens genom. Dr. Friedman förklarar att dessa viralsekvenser måste tas bort med avancerade genredigeringsmetoder som CRISPR. Denna genetiska modifiering är avgörande för att säkerställa säkerheten hos transplanterade organ för mottagare. Dr. Friedman anser att dessa utmaningar är överkomliga med fortsatt forskning.

Leverregenereringens mysterium

Levern har en unik och anmärkningsvärd förmåga att regenerera som fascinerar forskare. Dr. Scott Friedman, MD, beskriver denna regenerativa kapacitet som leverns största mysterium. Han förklarar att kirurger kan avlägsna två tredjedelar av en frisk lever från en levande donor.

Den återstående leverdelen hos donorn kommer att återväxa till full storlek inom några veckor. Samtidigt kan den borttagna delen transplanteras till en mottagare, där den också kommer att växa. Detta fenomen inträffar enbart i frisk levervävnad. Dr. Friedman berättar för Dr. Titov att förståelse av denna process kan leda till nya behandlingsmetoder för leversjukdomar.

Framtiden för antifibrotiska terapier

Framtiden för leversjukdomsbehandling inkluderar lovande antifibrotiska och regenerativa terapier. Dr. Scott Friedman, MD, är optimistisk att effektiva antifibrotiska läkemedel snart kommer att bli tillgängliga. Dessa behandlingar syftar till att vända skapandet av ärrvävnad vid kroniska leversjukdomar som NASH (icke-alkoholisk steatohepatit).

Dr. Friedman nämner också att pro-regenerativa terapier redan testas i kliniska prövningar. Han föreställer sig en terapeutisk strategi som kombinerar fibrossuppression med förbättrad regeneration. Denna dubbla inriktning skulle kunna förändra behandlingen av avancerad leversjukdom fundamentalt. Samtalet mellan Dr. Friedman och Dr. Titov målar en optimistisk bild av hepatologins framtid.

Fullständig transkription

Dr. Anton Titov, MD: Professor Friedman, hur ser framtiden ut för leversjukdomsbehandling? Behandling av fettleversjukdom, NASH-behandling och hepatologi i allmänhet? Du har skrivit en mycket grundlig översikt och är en ledande, världskänd forskare inom leversjukdomar.

Dr. Scott Friedman, MD: Det är en mycket spännande tid. Det är värt att se på utvecklingen under min karriär som ett exempel på hur långt vi har kommit och hur långt vi fortfarande kan gå. När jag var leverfellow vid UCSF i början av 1980-talet hade vi i princip inga specifika behandlingar för leversjukdomar.

Dr. Anton Titov, MD: Vad fanns tillgängligt då?

Dr. Scott Friedman, MD: Vi hade diuretika eller vattenpiller, Lasix och Aldactone. Vi använde kortikosteroider om vi misstänkte kraftig inflammation i levern, som prednison. Vi hade en sirap kallad laktulos för att minska risken för förvirring hos patienter med mycket avancerad leversjukdom. Och vi hade ingen levertransplantation.

Spola fram till idag, 35 till 40 år senare. Vi har levertransplantation, som är livräddande. Vi har botande behandlingar för hepatit C, som inte ens var känt då. Hepatit C-viruset upptäcktes inte förrän i början av 80-talet. Här gick vi från att upptäcka viruset till att bota det.

För hepatit B har vi nu många effektiva terapier, och nyare läkemedel försöker eliminera viruset, vilket vi ännu inte lyckats med för hepatit B. Vi har behandlingar för gallsjukdomar. Vi har en bättre förståelse för genetik. Det är oigenkännligt hur långt vi har kommit.

Men jag tror att levern fortfarande har många hemligheter att avslöja. Bland utsikterna – inte enbart för NASH, utan för leversjukdomar överlag – är jag mycket entusiastisk över möjligheterna med xenotransplantation. Det handlar om humaniserad organdonation från däggdjur, särskilt grisar.

Som ni kanske vet utfördes en mycket uppmärksammad transplantation av ett humaniserat grishjärta till en man nyligen vid University of Maryland, jag tror i slutet av 2021. Så vitt jag vet mår patienten fortfarande bra.

Det stärker idén att den fruktansvärda organsbrist vi möter hos patienter med avancerad leversjukdom delvis kan lösas genom xenotransplantation. Det finns fortfarande många hinder att övervinna. Den största risken är naturligtvis avstötning.

Men grisens genom innehåller också endogena retrovirus som måste rensas bort med CRISPR eller andra genredigeringsmetoder innan organet kan transplanteras säkert till människor. Men jag tror att xenotransplantation kan bli en stor game-changer för de mest sjuka patienterna.

Samtidigt är jag övertygad om att vi kommer att få antifibrotiska leverterapier. Vi kommer att ha effektivare antiinflammatoriska behandlingar. Vi kan redan minska leverfett. Jag tror faktiskt att leverns största mysterium är regeneration. Det är inte bara jag som tycker så.

Leverns största mysterium är dess förmåga att regenerera. Man kan kirurgiskt avlägsna två tredjedelar av en frisk människolever. Man kan ta det borttagna preparatet med tillhörande blodkärl och sätta in det i en mottagare. Och den återstående tredjedelen av levern som lämnades kvar i donorn kommer att växa tillbaka till full storlek.

Det händer dock bara om levern är frisk. Inget annat organ kan regenerera på det sättet. Så jag tror att leverregenerering och förmågan att undertrycka fibros medan levern återhämtar sig innehåller många hemligheter som kan ha stor betydelse för både förståelse och behandling av leversjukdomar, och kanske även främja regeneration.

Det finns redan några pro-regenerativa terapier som testas i kliniska prövningar. Så vi är inte långt ifrån. Och jag tänker mig en Yin-Yang-strategi där man blockerar fibros samtidigt som man stimulerar regeneration.

Dr. Anton Titov, MD: Hur vet levern hur den ska göra det? Den bär på många viktiga ledtrådar som vi måste gräva djupt för att hitta.