Dr. Simon Robson, MD, en ledande expert inom gastroenterologi och mikrobiomforskning, förklarar hur västlig kost påverkar tarmbakterier och bidrar till autoimmuna sjukdomar. Fekal mikrobiomtransplantation (FMT) är mycket effektiv mot C. difficile-infektioner och visar lovande resultat vid inflammatorisk tarmsjukdom. Hygienhypotesen ger en förklaring till den ökande förekomsten av astma och autoimmuna sjukdomar i utvecklade länder. Tarmbakterier har dessutom egna cirkadiana rytmer som kan rubbas av jetlag.
Tarmmikrobiomets hälsa, fekala transplantationer och den västerländska kostens inverkan
Hoppa till avsnitt
- Västerländsk kost och förändringar i tarmbakterier
- Hygienhypotesen förklarad
- Fekal transplantation som behandling
- Circadiana rytmer och bakteriejetlag
- Mikrobiomforskningens framtid
- Fullständig transkription
Västerländsk kost och förändringar i tarmbakterier
Dr. Simon Robson, MD, beskriver hur den moderna västerländska kosten förändrar tarmbakteriernas sammansättning i grunden. Högt processade livsmedel och mättade fetter stör den känsliga balansen i tarmens mikrobiom. Dr. Robson förklarar att konstgödsel, en produkt av modernt jordbruk, introducerar fixerat kväve i vår livsmedelsförsörjning. Denna näringsförändring, som möjliggör befolkningstillväxt, bidrar också till övervikt och relaterade sjukdomar.
Dessa kostförändringar är inte begränsade till västvärlden. Dr. Anton Titov, MD, påpekar att fetma och sjukdomar kopplade till ”västerländsk kost” nu är vanliga i utvecklingsländer. Förändringar i livsmedelskomponenter, inklusive gluten och icke-gluteninnehåll i spannmål, är en betydande faktor i denna globala hälsoförändring.
Hygienhypotesen förklarad
Hygienhypotesen ger en övertygande förklaring till ökningen av autoimmuna och allergiska tillstånd. Dr. Anton Titov, MD, refererar till en studie som jämförde finska barn med barn från nordvästra Ryssland. Dessa genetiskt liknande grupper uppvisade stora skillnader i astmaförekomst och IgE-nivåer. Finska barn, som lever i renare miljöer, hade högre allergiindikatorer och astmahastighet.
Dr. Simon Robson, MD, kopplar detta till mag-tarmsjukdomar. Han konstaterar att brist på mikrobiell exponering kan få immunsystemet att vända sig mot kroppen. Denna mekanism bidrar till den ökande förekomsten av inflammatorisk tarmsjukdom, Crohns sjukdom och ulcerös kolit.
Fekal transplantation som behandling
Fekal mikrobiomtransplantation (FMT) är en banbrytande behandling för att återställa tarmhälsa. Dr. Simon Robson, MD, bekräftar dess anmärkningsvärda effektivitet, särskilt mot Clostridium difficile-infektion. FMT har en framgångsprocent på cirka 90 % för C. diff och kräver ofta bara en behandling.
Ingreppet innebär att avföring från en frisk donator överförs till patientens tjocktarm under koloskopi. Dr. Robsons arbete vid Harvard omfattar användning av FMT för mer komplexa tillstånd som inflammatorisk tarmsjukdom. Även om korttidsresultaten är mycket goda, kräver dessa tillstånd ofta upprepad mikrobiomkorrigering. Denna kostnadseffektiva behandling är ett betydande framsteg inom mag-tarmsjukdomar.
Circadiana rytmer och bakteriejetlag
Tarmbakterier har egna inre dygnsrytmer, ett fascinerande forskningsområde som framhålls av Dr. Simon Robson, MD. Dessa bakteriella cirkadiana rytmer styrs främst av mönster i matintag, inte av ljusexponering. När en person reser över tidszoner anpassar sig kroppen till den nya dygnsrytmen.
Mikrobiomet upplever dock sin egen form av jetlag. Dr. Robson förklarar att bakterierna kan vara ur synk med sex till åtta timmar. Det tar tid för tarmens bakteriesamhälle att återställa sina rytmer och anpassa sig till det nya matningsschemat i den nya tidszonen.
Mikrobiomforskningens framtid
Mikrobiomforskningens potentiella tillämpningar sträcker sig långt bortom nuvarande behandlingar. Dr. Simon Robson, MD, pekar på fascinerande experiment där fekala transplantationer överförde fetma eller smalhet mellan möss. Denna forskning antyder att mikrobiomkorrigering kan bli en framtida metod för att behandla metaboliska tillstånd som fetma hos människor.
Dr. Anton Titov, MD, betonar fältets betydelse för utveckling av nya och prisvärda behandlingar. Förståelsen av det komplexa samspelet mellan kost, tarmbakterier och hälsa öppnar dörrar till nya terapeutiska strategier för ett brett spektrum av autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar.
Fullständig transkription
Dr. Anton Titov, MD: Västerländsk kost förändrar tarmbakterier. Fekal transplantation används i allt större utsträckning för att återställa balansen i tarmfloran. Hur används fekal mikrobiomtransplantation vid behandling av inflammatorisk tarmsjukdom, Crohns sjukdom och ulcerös kolit?
Västerländsk kost leder till autoimmun tarmsjukdom. Tarmbakterier har egna dygnsrytmer. Västerländsk kost förändrar tarmbakterier.
Dr. Simon Robson, MD: Fekal transplantation är en effektiv behandling mot Clostridium difficile-infektion. Fekal mikrobiomöverföring kan också användas vid ulcerös kolit.
Fekal mikrobiomtransplantation (FMT) kan också behandla Crohns sjukdom. Hygienhypotesen förklarar varför ulcerös kolit och andra autoimmuna sjukdomar ökar i förekomst. Västerländsk kost förändrar tarmbakterier hos vuxna och ungdomar. Därför behövs fekal transplantation för fler patienter med autoimmuna sjukdomar.
Medicinsk second opinion säkerställer att diagnosen för ulcerös kolit och Crohns sjukdom är korrekt och fullständig. Medicinsk second opinion hjälper också till att välja den bästa behandlingen för ulcerös kolit.
Avföringstransplantation mot Clostridium difficile har varit mycket effektiv vid första försöket. Fekal transplantation kan också spela roll vid fetma och autoimmuna sjukdomar.
Dr. Anton Titov, MD: Hur kan man förändra tarmbakterier för att gå ner i vikt?
Fekala transplantationer kan hjälpa till att återställa balansen i tarmens mikrobiom. Därför är förståelse för tarmbakterier viktigt för medicinen och kan leda till nya och prisvärda behandlingar. Västerländsk kost förändrar tarmbakterier på grund av högt processad mat och mättade fetter.
Patienter med ulcerös kolit kan dra nytta av fekal transplantation. Västerländsk kost förändrar tarmbakterier. Fekal transplantation vid ulcerös kolit. Fekal mikrobiomöverföring.
Dr. Simon Robson, MD: Detta har diskuterats tidigare. Förändringar i gluten och icke-glutenkomponenter i spannmål genom urval och bearbetning är bara en del av den moderna maten.
Andra förändringar är kvävefixering och användning av gödselmedel. Hög energi från olja används för att tillverka gödselmedel. Förmodligen kommer 20–30 % av kvävet i våra kroppar från artificiell kvävefixering i gödselmedel.
Den artificiella processen att fixera kväve och tillverka gödselmedel ger bättre näring. Detta driver befolkningstillväxt i utvecklingsländer. Världsbefolkningen ökade från 3 till 7 miljarder. Övernäring är ett problem i utvecklingsländer.
Dr. Anton Titov, MD: Många patienter är överviktiga eller feta. Många patienter med fetma i utvecklingsländer lider nu av sjukdomar kopplade till ”västerländsk kost”.
Vi har diskuterat temat övervikt och västerländsk kost med Dr. Robert Lustig från University of California i San Francisco. Vi har också diskuterat den ökande astmaförekomsten i västvärlden med Dr. Esteban Burchard i San Francisco.
Hygienhypotesen kan vara en förklaring till ökad astma hos barn i västvärlden. Det fanns en studie som tittade på immunglobulin (IgE)-nivåer hos barn med astma i Finland och nordvästra Ryssland.
Dessa populationer är genetiskt och demografiskt lika. Astmafrekvensen hos finska barn ökade dramatiskt under de senaste 50 åren, medan den hos barn i nordvästra Ryssland förblev oförändrad.
Nivåer av allergiindikatorer (IgE) hos finska barn var högre än hos barn i nordvästra Ryssland. Hygienhypotesen kan förklara ökningen av astma hos finska barn.
Livsstilen i Finland förbättrades dramatiskt under de senaste 50 åren. Barn i Finland lever i renare miljöer jämfört med barn i Ryssland.
Dr. Anton Titov, MD: Immunsystemet hos finska barn kan vända sig mot den egna kroppen, vilket kan leda till astma.
Dr. Simon Robson, MD: Det är intressant. Vi nämnde celiaki. Förändringar i mikrobiomet – tarmbakteriernas sammansättning och förhållanden – kan öka risken för glutenkänslighet.
Det gäller också inflammatorisk tarmsjukdom, Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Det finns en genetisk predisposition eftersom dessa sjukdomar går i familjer.
Men det kan också finnas förändringar i immunsvar och inflammation vid autoimmuna sjukdomar. Det har också påvisats förändringar i mikrobiomet hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, Crohns sjukdom och ulcerös kolit.
Dr. Anton Titov, MD: Hygienhypotesen förklarar troligen en del av de patologiska förändringarna i dessa sjukdomar.
Dr. Simon Robson, MD: Vi arbetade med Dr. Allan Moss, MD vid Harvard Institute of Translational Immunology. Vi studerar hur man kan förändra mikrobiomet hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom.
Vi behandlade patienter med inflammatorisk tarmsjukdom med fekal transplantation (FMT). Det är en billig behandling. Man tar avföring från en frisk patient.
Patienten med inflammatorisk tarmsjukdom genomgår sedan en koloskopi, där den friska avföringen introduceras i tarmen. Vi fick mycket goda korttidsresultat med fekal transplantation.
Det kallas också fekal mikrobiomtransplantation (FMT). Överföringen korrigerade mikrobiomet hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom.
Dr. Anton Titov, MD: Fekala transplantationer används för att behandla Clostridium difficile-kolit (C. diff-kolit).
Dr. Simon Robson, MD: Ja, fekala transplantationer används mot C. diff-kolit. Fekal överföring är mycket effektiv mot C. diff-infektion. Behandlingen har en effektivitet på 90 %.
Ofta räcker en fekal mikrobiomöverföring. Men inflammatorisk tarmsjukdom är mer komplicerad. Där behöver vi ofta upprepa mikrobiomkorrigering via fekal transplantation.
Men du har rätt, behandling av C. diff med fekal transplantation fungerar nästan magiskt. Jag finner det intressant. I experiment har man kunnat skapa fetma hos möss och sedan behandla den med fekal transplantation.
Dr. Anton Titov, MD: Möss går upp eller ner i vikt beroende på mikrobiomets sammansättning.
Dr. Simon Robson, MD: Det är spännande ny forskning. Det finns mycket att lära om mikrobiomkorrigering och fekala mikrobiomöverföringar (FMT).
Jetlag är välkänt. Det finns en studie i tidskriften ”Cell” där forskare studerade jetlag och dygnsrytmer hos tarm- och gallbakterier. Bakterier i tarmen och gallan har egna cirkadiana rytmer.
Dessa bakteriella dygnsrytmer påverkas av jetlag. Vid jetlag anpassar sig kroppen till en ny dygnsrytm, men i tjocktarmen är det mörkt.
Bakteriella cirkadiana rytmer styrs av regelbundet matintag. När matintagsmönstret ändras på en ny plats, blir bakterierna jetlaggade med 6–8 timmars förskjutning. Det tar tid för mikrobiomet och tarmbakterierna att återhämta sig.
Bakteriella cirkadiana program orsakar bakteriell jetlag efter resor.
Dr. Anton Titov, MD: Jag ska se till att synkronisera mina bakteriers dygnsrytmer med den nya tidszonen.
Dr. Simon Robson, MD: Dina jetlaggade bakterier kommer att uppskatta det! Det hoppas jag verkligen.
Dr. Anton Titov, MD: Västerländsk kost förändrar tarmbakterier. Fekal transplantation. Videointervju med en ledande gastroenterolog. Fekala transplantationer mot fetma? Hygienhypotesen.