Att förstå ärftlig kolorektalcancer: En familjs genetiska resa

Hoppa till avsnitt

• Familjens cancerarv väcker medicinsk karriär
• Upptäckten av Lynch-syndromet genom personlig tragedi
• Genetisk forskningsgenombrott inom tjocktarmscancer
• Hur genetisk screening räddar liv
• När vetenskap möter familjehistoria
• Hopp för framtida generationer
• Fullständig transkription

Familjens cancerarv väcker medicinsk karriär

Dr. C. Richard Boland inledde sin resa inom cancergenetik efter sin fars död i tjocktarmscancer 1969. Som läkarstudent upptäckte han ett oroande mönster: 10 av faderns 13 syskon hade utvecklat cancer, ofta redan i 20- eller 30-årsåldern. Familjehistorien avslöjade flera fall av tidig debuterad kolorektalcancer och livmodercancer, vilket tydde på en stark ärftlig komponent.

Dr. Boland samlade noggrant medicinska journaler och familjehistorier och fann att hans far utvecklat tjocktarmscancer vid bara 25 år. Denna personliga koppling till ärftlig cancer skulle komma att forma hela hans karriär inom gastroenterologi och cancerforskning.

Upptäckten av Lynch-syndromet genom personlig tragedi

Familjens cancermönster stämde överens med vad Dr. Henry Lynch beskrev i medicinsk litteratur – vad vi idag kallar Lynch-syndrom eller ärftlig icke-polypos kolorektalcancer (HNPCC). Dr. Boland tog kontakt med Dr. Lynch, som delade värdefulla familjestamträdsdata som visade samband mellan tjocktarmscancer, livmodercancer, äggstockscancer, bröstcancer, bukspottkörtelcancer och melanom.

Dr. Boland insåg att hans familj bar på denna genetiska benägenhet, vilket förklarade varför så många släktingar utvecklade cancer i unga år. Upptäckten av mikrosatellitinstabilitet 1993 gav den första biomarkören för dessa ärftliga cancertyper.

Genetisk forskningsgenombrott inom tjocktarmscancer

I samarbete med Dr. Bert Vogelstein arbetade Dr. Boland med att identifiera den specifika genmutation som drabbat hans familj. Med hjälp av blodprover från en drabbad kusin använde de avancerade gentekniker för att isolera mutationen som orsakade Lynch-syndromet i hans familj.

Genombrottet kom när de framgångsrikt klonade mutationen, vilket möjliggjorde definitiv genetisk testning för familjemedlemmar. Denna upptäckt innebar att 50 % av Dr. Bolands släktingar bar på den cancerframkallande genen, medan den andra hälften kunde undvika onödigt intensiv screening.

Hur genetisk screening räddar liv

Med den genetiska mutationen identifierad kunde Dr. Bolands familj införa riktade förebyggande strategier. Familjemedlemmar med Lynch-syndrom genomgår nu regelbundna koloskopier, medan kvinnor väljer profylaktisk borttagning av livmoder och äggstockar för att förebygga cancer i dessa organ.

Effekten har varit djupgående – varje familjemedlem med mutationen som följer screeningsprotokollen lever idag. Detta står i skarp kontrast till tidigare generationer, där tidiga cancerdödsfall var vanliga.

När vetenskap möter familjehistoria

Dr. Bolands bok väver samman medicinsk vetenskap med personlig berättelse, vilket gör komplexa genetiska begrepp tillgängliga. Han beskriver hur familjens framgång inom olika yrken dolde deras genetiska sårbarhet och skapade vad han kallar "en fruktansvärd hemlighet som ingen ville diskutera".

Berättelsen belyser hur personligt engagemang kan driva vetenskapliga upptäckter, där Dr. Bolands beslutsamhet att skydda sin familj ledde till genombrott som gagnar otaliga andra med ärftliga cancersyndrom.

Hopp för framtida generationer

Dr. C. Richard Boland betonar det hoppfulla budskapet i sin forskning – genetisk kunskap möjliggör prevention. Även om 50 % av hans familj bär på Lynch-syndrommutationen, har de nu verktygen för att upptäcka och förebygga cancer i tid.

Boken fungerar både som en medicinsk detektivhistoria och ett vittnesbörd om hur vetenskapliga upptäckter kan förvandla familjers hälsoutfall. Dr. Bolands arbete visar att förståelse för ärftliga cancerrisker kan bryta cykler av tidiga cancerdödsfall i drabbade familjer.

Fullständig transkription

Dr. C. Boland, MD: Dr. C. Richard Boland är en ledande gastroenterolog och tjocktarmscancerexpert i USA. Han har skrivit en bok om sin egen familj med titeln "Cancer Family: The Search for the Cause of Hereditary Colorectal Cancer." Boken handlar om Dr. Bolands familjs kamp med kolorektalcancer och livmodercancer. Hans personliga familjekamp med tjocktarmscancer hjälpte honom att upptäcka en gen som ökar risken för tjocktarmscancer.

Dr. Anton Titov, MD: Dr. C. Richard Boland, ni har nyligen publicerat en fascinerande och djupgående bok, "Cancer Family: The Search for the Cause of Hereditary Colorectal Cancer." Detta är en ingående bok om er egen familjs kamp med ärftlig tjocktarmscancer över många generationer, inklusive fall av livmodercancer på den kvinnliga sidan. Kan ni berätta mer om boken? Det är en berättelse som ni skrivit på ett mycket intressant sätt. Den satte igång en fantastisk karriär av biomedicinska upptäckter med praktiska implikationer för er egen familjs nuvarande generation.

Dr. C. Boland, MD: Ja! När jag var förstaårsläkarstudent i september 1969 fick min far magsmärtor i november. För att göra en lång historia kort: han hade tjocktarmscancer och dog följande sommar. Under hans sjukdom diskuterade vi hans situation mer ingående. Det visade sig att det fanns en omfattande historia av familjär tjocktarmscancer i vår familj som inte hade diskuterats öppet.

Jag hade hört lite om det – jag visste att flera i hans familj hade dött av tjocktarmscancer. Men jag kände att jag verkligen behövde förstå det bättre, främst på grund av min egen risk för tjocktarmscancer. Jag var orolig för vad som skulle hända med mig, min bror och mina två systrar.

Det visade sig att min far hade fått tjocktarmscancer vid 25 års ålder. Han tillhörde en stor familj med 13 syskon. Stora familjer är utmärkta för genetiska studier. Av de 13 syskonen hade 10 någon form av cancer. Flera drabbades redan i 20- eller 30-årsåldern – främst tjocktarmscancer och livmodercancer.

Jag studerade i Connecticut, så jag åkte till New York och Pennsylvania där familjehemmen fanns. Jag fick tag i journaler och sammanställde en familjemedicinsk historia. Sedan letade jag efter liknande familjer i litteraturen. Jag hittade några familjer med många fall av tjocktarmscancer, som min, men inte många.

På den tiden fanns ingen biomarkör för tjocktarmscancer. Det fanns inget specifikt att gå på förutom att vissa personer var mycket unga när de drabbades. Min far fick tjocktarmscancer vid 25 och en andra cancer vid 49. Han hade en tydlig familjehistoria med många unga drabbade. Jag insåg att något var på gång.

Boken berättar om min medvetenhet om vad som hände i min familj och insamlandet av den informationen. Sedan följer en berättelse om hur min far och hans 12 syskon alla var mycket framgångsrika. De var söner och döttrar till en fabriksarbetare men blev läkare, advokater, tidningsredaktörer, affärsmän och lärare. De alla "lyckades" i livet men bar på denna fruktansvärda hemlighet som ingen ville tala om.

Jag kom fram till att det fanns en riktig sjukdom bakom. Sedan hittade jag fler familjer som vår. Jag lärde mig om Dr. Henry Lynch arbete – han var mycket hjälpsam. Han skickade mig alla typer av familjestamträd med cancer som han samlat. Dr. Lynch fortsatte att beskriva familjer med en historia av tjocktarmscancer och listade ut sambanden mellan tjocktarmscancer, livmodercancer, bröst- och äggstockscancer, samt bukspottkörtelcancer och melanom. Dessa upptäckter har stått sig över tid.

1993 upptäcktes mikrosatellitinstabilitet i tjocktarmscancer av tre labb oberoende av varandra, och den kopplades omedelbart till Lynch-syndromet. Jag samarbetade med Dr. Bert Vogelstein om kolorektalcancergenetik. De flesta på min fars sida som bar genen hade redan dött av tjocktarmscancer.

Det fanns totalt 27 kusiner. En kusin hade redan haft livmodercancer och magcancer. Jag fick blod från henne, skapade en cellinje och började leta efter den cancerframkallande mutationen. Dr. Vogelstein kunde inte hitta någon mutation initialt – vi var tvungna att använda en avancerad genteknik för att separera moderns och faderns genetiska alleler.

Slutligen klonade vi mutationen som orsakade Lynch-syndromet i min familj. Sedan dess vet vi att 50 % av min familj bär på Lynch-syndromgenen, och 50 % gör inte det. De utan mutationen behöver inte intensiv screening. De med den måste genomgå regelbundna koloskopier, och kvinnor måste ta bort livmoder och äggstockar. Men alla lever – varje enskild person sedan vi hittade mutationen. Det hade aldrig varit sant förut.

Boken handlar om min medvetenhet om cancer i min familj, mitt engagemang för att tackla problemet eftersom ingen annan skulle, och insikten att jag var tvungen att hitta orsakerna till tjocktarms- och livmodercancer i min familj eftersom det var mitt eget problem. Sedan kom god vetenskap – vi kunde hitta genen. Boken följer mitt initiala undrande, tvivel och slutliga insikt att bli laboratorievetenskapsman kunde hjälpa till att lösa problemet. Den slutar på en positiv ton eftersom alla i min familj mår bra.

Dr. Anton Titov, MD: Detta är en fascinerande berättelse eftersom så många generationer av er familj kämpade med flera cancertyper, vilket satte er på en personlig upptäcktsresa. Men er väg var inte bara teoretisk – det var en verklig livssituation som påverkade er egen familj. Det är fantastiskt!

Dr. C. Boland, MD: Det är en mycket intressant bok att läsa. Den innehåller sociologi, genealogi och lite vetenskap. Vid ett tillfälle förklarar jag hur Lynch-syndromgenen upptäcktes på ett sätt som alla kan förstå. I slutändan finns det positiva resultat från att hitta dessa mutationer – det var bra för min familj.

Dr. Anton Titov, MD: Ni har löst det medicinska mysteriet med er egen familj. Det är fantastiskt!

Dr. C. Boland, MD: Ja!

Dr. Anton Titov, MD: Dr. Boland, tack så mycket för denna omfattande konversation om kolorektalcancergenetik, riskfaktorer, behandling, nya tumörmarkörer och prevention med dietära ämnen som kurkumin. Det var fascinerande! Vi hoppas att få tala med er igen i framtiden.

Dr. C. Boland, MD: Jag kommer att vara här! Tack så mycket, Dr. Titov. Jag uppskattar det!