Den ledande hypertoniexperten, Dr. Ehud Grossman, förklarar centrala kontroverser i behandlingen av högt blodtryck. Han går igenom optimala blodtrycksmål och förstahandsval av läkemedel. Dr. Grossman diskuterar övergången från äldre betablockare till moderna ACE-hämmare och kalciumantagonister i kombinationsbehandling. Han belyser också den specifika roll som diuretikumet indapamid spelar för att uppnå behandlingsmål. Intervjun tar även upp strategier för att hantera hypertoni hos äldre patienter.
More from Diagnostic Detectives Network
Moderna strategier för hypertonibehandling och läkemedelsval
Hoppa till avsnitt
- Optimala blodtrycksmål
- Förstahandsval av hypertoniläkemedel
- Kombinationsbehandlingsstrategier
- Betablockerarens roll vid hypertoni
- Strategier för val av diuretika
- Hypertonibehandling hos äldre
- Fullständig transkription
Optimala blodtrycksmål
Kontroverser inom hypertonibehandling handlar ofta om optimala blodtrycksmål. Dr. Ehud Grossman pekar ut debatten mellan 130/80 mmHg och 140/90 mmHg som en central klinisk fråga. Detta målbeslut påverkar behandlingsintensiteten och läkemedelsvalen för miljontals patienter världen över.
Att definiera den exakta tröskeln för hypertonidiagnos är ett annat område där åsikterna går isär. Dessa målkontroverser påverkar när läkare inleder behandling och hur aggressivt de sänker blodtrycket.
Förstahandsval av hypertoniläkemedel
Vid val av förstahandsmedel ställs läkaren inför flera läkemedelsklasser. Dr. Ehud Grossman förklarar att modern behandling har flyttat bort från traditionella betablockerare som primär terapi. Nuvarande riktlinjer föredrar nyare läkemedelsklasser med bättre kardiovaskulärt skydd.
ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare (ARB) ingår numera i de initiala behandlingsstrategierna. Kaltiumantagonister har också etablerat sig som föredragna förstahandsalternativ enligt den senaste evidens som Dr. Grossman refererar till.
Kombinationsbehandlingsstrategier
Kombinationsbehandling är nödvändig för effektiv hypertonibehandling hos de flesta patienter. Dr. Ehud Grossman betonar att kombinationer av ACE-hämmare eller ARB med kaltiumantagonister utgör den optimala strategin. Denna dubbla terapi ger överlägsen blodtryckskontroll och bättre skydd av målorgan.
Fixkombinationer förbättrar läkemedelsföljsamhet och förenklar behandlingsregimer. Dr. Anton Titov och Dr. Grossman diskuterar hur dessa kombinationer hjälper till att uppnå blodtrycksmål effektivare än monoterapi.
Betablockerarens roll vid hypertoni
Enligt Dr. Ehud Grossman har betablockerare en begränsad roll i modern hypertonibehandling. Dessa läkemedel ger sämre kardiovaskulärt skydd jämfört med nyare läkemedelsklasser. Dr. Grossman förtydligar att betablockerare är särskilt mindre effektiva hos äldre hypertonipatienter.
Nuvarande riktlinjer reserverar betablockerare för specifika indikationer som postinfarktvård. Dr. Grossman noterar att dessa läkemedel medför fler potentiella biverkningar och ger mindre nytta i typiska hypertonifall.
Strategier för val av diuretika
Vid val av diuretikum krävs noggrann bedömning av specifika läkemedelsegenskaper och evidens. Dr. Ehud Grossman diskuterar indapamids överlägsenhet jämfört med traditionellt hydroklortiazid för hypertonibehandling. Kliniska studier visar att indapamid ger bättre kardiovaskulära utfall trots liknande verkningsmekanismer.
Dr. Grossman föredrar indapamid som tredjeval i kombination med ACE-hämmare och kaltiumantagonister. Denna strategi bygger på indapamids dokumenterade positiva effekter som framkommit i flera hypertonistudier.
Hypertonibehandling hos äldre
Hypertonibehandling hos äldre kräver särskild hänsyn till läkemedelstolerans och effektivitet. Dr. Ehud Grossman rekommenderar att undvika betablockerare hos äldre patienter på grund av minskad nytta och ökad risk för biverkningar. Den optimala behandlingen för äldre inkluderar diuretika, ACE-hämmare och kaltiumantagonister.
Dr. Anton Titov utforskar hur behandlingsstrategier måste anpassas till åldersrelaterade fysiologiska förändringar. Dr. Grossman betonar att indapamid visar särskilda fördelar för hypertonibehandling i den äldre populationen, baserat på klinisk evidens.
Fullständig transkription
Dr. Anton Titov: Hypertonibehandling, som vi redan diskuterat, kräver komplexa beslut. Ändå finns det vissa kontroverser och nyanser inom området.
Kan du berätta mer om kontroverserna i hypertonibehandling? De handlar främst om vilket blodtrycksmål som bör eftersträvas, särskilt hos äldre.
Vilket läkemedel bör vara förstahandsval? Hur djupt bör man utreda patienter för sekundära orsaker till hypertoni? Behövs genetisk konsultation vid hypertoni, etc.
Det finns kontroverser, men idag är de färre. Vi har fortfarande en debatt om optimalt blodtrycksmål—bör det vara 130/80 eller 140/90? När ska man diagnostisera hypertoni? Och om man ska använda betablockerare eller inte.
Om man ska börja med ACE-hämmare? Inte många kontroverser kring hypertoniterapi, men några finns.
När vi går vidare till farmakologisk behandling av hypertoni, är det ofta komplext och kräver kombination av läkemedel.
Det finns ett brett koncept av "gamla läkemedel" för hypertoni, och sedan "nya läkemedel" som också används i kombination. Du medförfattade en översikt som diskuterar för- och nackdelar med nya jämfört med gamla hypertoniläkemedelskombinationer.
Dr. Ehud Grossman: Ja, de senaste 5–6 åren har vi tyvärr inte fått några nya läkemedel mot hypertoni. De "nya läkemedlen" är nu också "gamla läkemedel".
Förr använde vi mer betablockerare och diuretika som grundstenar. Sedan kom ACE-hämmare, angiotensinreceptorblockerare (ARB) och kaltiumantagonister.
Nu vet vi att kombinationen av ACE-hämmare eller ARB med kaltiumantagonister är den bästa för att nå målblodtryck. Den hjälper också till att förhindra målorganskador och händelser som hjärtinfarkt och stroke.
Dr. Ehud Grossman: Det tredje läkemedlet är diuretikum som vi lägger till i kombinationen. Betablockeraren var ett av huvudläkemedlen förr.
Betablockerare är nu mindre populära. Vi vet idag att de skyddar det kardiovaskulära systemet sämre. Vi vet inte exakt varför, men så är det.
Betablockerare är mindre effektiva, särskilt hos äldre. Därför sparar vi dem till vissa fall eller när det finns indikation—som postinfarkt och takyarytmi.
Betablockerare medför fler potentiella biverkningar hos äldre. Ja, fler biverkningar och mindre nytta.
Så hos äldre väljer vi definitivt diuretikum, ACE-hämmare och kaltiumantagonister.
Dr. Ehud Grossman: Bland diuretika finns också några relativt nya läkemedel som indapamid. De flesta positiva studier med diuretika gjordes med klortalidon.
Men i praktiken använder man nu mest hydroklortiazid. Vissa studier med hydroklortiazid misslyckades, vilket betyder att det var mindre fördelaktigt än kaltiumantagonister.
Dr. Ehud Grossman: Det finns ett annat läkemedel i Israel, indapamid, och det finns data som visar fördelar med indapamid, särskilt hos äldre. Så jag föredrar idag att använda en fixkombination av ACE-hämmare eller ARB och kaltiumantagonist.
Om patienten inte når blodtrycksmålet med denna kombination, lägger jag till diuretikum. Eftersom diuretikumet inte ingår i fixkombinationen använder vi indapamid, som i flera studier visat mycket positiv effekt på hypertoni.
Och trots att indapamid liknar hydroklortiazid, är det mycket bättre.
Dr. Ehud Grossman: Det finns också fixkombinationer av ACE-hämmare med indapamid. Ja, men inte i Israel.
Om du har en kombination av ACE-hämmare och indapamid, och sedan lägger till en kaltiumantagonist, eller om du har en kombination av ACE-hämmare och kaltiumantagonist och lägger till indapamid.