Denna stora populationsstudie visade att användning av kolesterolsänkande statiner i minst fem år var kopplad till en 47% lägre risk för kolorektalcancer efter justering för andra riskfaktorer. Studien, som omfattade nästan 4 000 deltagare i Israel, fann att både simvastatin och pravastatin gav liknande skyddseffekt, medan andra kolesterolsänkande läkemedel inte uppvisade samma fördel. Trots de lovande resultaten understryker forskarna att mer forskning behövs innan statiner kan rekommenderas specifikt för cancerprevention.

Statiner och risk för kolorektalcancer: Vad patienter behöver veta

Innehållsförteckning

• Introduktion: Förstå kopplingen
• Hur studien genomfördes
• Viktiga resultat: Statiner och minskad cancerrisk
• Vad detta betyder för patienter
• Studiens begränsningar
• Råd till patienter och nästa steg
• Källor

Introduktion: Förstå kopplingen

Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancern i USA, med cirka 145 000 nya fall och 56 300 dödsfall beräknade för 2005, när denna studie genomfördes. Läkemedelsbranschen har aktivt sökt efter effektiva förebyggande strategier, där aspirin och andra antiinflammatoriska läkemedel visat positiva resultat, men med potentiella biverkningar som kan begränsa deras användning för cancerprevention.

Statiner är en läkemedelsklass som främst används för att sänka kolesterol genom att hämma enzymet HMG-CoA-reduktas. Utöver detta har forskare upptäckt att statiner kan ha ytterligare fördelar, inklusive potentiella anticancereffekter. Laboratoriestudier har visat att statiner kan hämma tillväxten av tjocktarmscancerceller och till och med utlösa programmerad celldöd (apoptos) i cancercellinjer.

Tidigare kliniska studier som testade statiner mot hjärtsjukdom rapporterade ibland om cancerutfall, men resultaten var inkonsekventa. Vissa studier antydde en ökad cancerrisk, medan andra pekade på skyddseffekter. Dessa studier var dock inte utformade för att undersöka cancer, och saknade därför statistisk styrka för att dra säkra slutsatser om sambandet mellan statiner och kolorektalcancer.

Hur studien genomfördes

Studien genomfördes som en del av Molecular Epidemiology of Colorectal Cancer, en omfattande populationsbaserad fall-kontrollstudie i norra Israel. Den inkluderade patienter diagnosticerade med kolorektalcancer mellan 31 maj 1998 och 31 mars 2004, och jämförde dem med noggrant matchade kontroller utan cancer.

Forskarna identifierade 3 181 potentiellt kvalificerade patienter med kolorektalcancer under studieperioden. Efter att ha exkluderat de som inte kunde nås eller hade avlidit, kontaktades 2 563 patienter. Slutligen genomförde 2 146 en fullständig intervju, vilket motsvarar en hög svarsfrekvens på 67,5% av alla kvalificerade patienter. Kontrollgruppen bestod av 2 162 matchade deltagare, vilket var 52,1% av inbjudna kvalificerade kontroller.

Den slutliga analysen inkluderade 1 953 patienter med kolorektalcancer och 2 015 kontroller, vilket bildade 1 651 matchade par. Kontrollerna matchades individuellt med patienter baserat på födelseår, kön, vårdcentral och etnisk grupp (judisk vs icke-judisk). Alla deltagare hade liknande sjukförsäkring och tillgång till hälso- och sjukvård via Israels obligatoriska hälsoförsäkringssystem.

Forskarna genomförde detaljerade personliga intervjuer för att samla omfattande information, inklusive:

• Detaljerad läkemedelshistoria, särskilt statinanvändning i minst fem år
• Användning av aspirin och andra NSAID-läkemedel
• Personlig och familjär medicinsk historia, inklusive cancer
• Kostvanor utvärderade med validerade matfrekvensformulär
• Fysisk aktivitet mätt med validerat instrument
• Demografisk information och livsstilsfaktorer

För att säkerställa noggrannhet jämförde forskarna självrapporterad statinanvändning med receptregister från Clalit Health Services för 286 deltagare som rapporterade statinanvändning och hade tillgängliga register. Valideringen bekräftade att 96,5% av självrapporterna stämde med receptregister som visade minst tre inlösta recept per år.

Viktiga resultat: Statiner och minskad cancerrisk

Studien fann tydliga skillnader i statinanvändning mellan cancerpatienter och kontroller. Endast 6,1% av cancerpatienterna (120 av 1 953) rapporterade statinanvändning i fem år eller mer, jämfört med 11,6% av kontrollerna (234 av 2 015). Denna skillnad motsvarade en statistiskt signifikant 50% minskning av risken för kolorektalcancer bland statinanvändare.

Efter justering för faktorer som ålder, kön, NSAID-användning, etnisk grupp, fysisk aktivitet, hyperkolesterolemi, familjehistoria av kolorektalcancer och grönsakskonsumtion, kvarstod ett starkt skyddande samband. Den justerade analysen visade en 47% minskning av risken för kolorektalcancer (oddskvot 0,53; 95% konfidensintervall 0,38–0,74).

Studien undersökte de två vanligaste statinerna:

• Simvastatin stod för 55,6% av användningen och visade en 51% riskminskning (oddskvot 0,49)
• Pravastatin stod för 41,5% av användningen och visade en 56% riskminskning (oddskvot 0,44)

Viktigt är att andra kolesterolsänkande läkemedel, som fibrater (t.ex. bezafibrat), inte gav samma skydd (oddskvot 1,08; 95% konfidensintervall 0,59–2,01).

Statins skyddande effekt var konsekvent över olika patientgrupper:

• Liknande skydd för både tjocktarms- och ändtarmscancer
• Effektivt hos patienter med och utan familjehistoria av kolorektalcancer
• Konsekvent skydd bland patienter med hyperkolesterolemi eller ischemisk hjärtsjukdom
• Signifikant skydd även hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom

Forskarna undersökte också om statiner påverkade cancerstadium vid diagnos eller tumöregenskaper. Statinanvändare diagnostiserades lika ofta i tidiga stadier (I eller II) som i senare (III eller IV) jämfört med icke-användare. Det fanns en icke-signifikant trend mot mindre dåligt differentierade tumörer bland statinanvändare (6,4% mot 8,6%).

Vad detta betyder för patienter

Denna studie ger starka belägg för att långvarig statinanvändning kan minska risken för kolorektalcancer avsevärt. Den 47% relativa riskminskningen efter justering för andra riskfaktorer representerar en betydande potentiell skyddseffekt. För patienter som redan tar statiner för kolesterolbehandling kan detta vara en viktig extra fördel utöver kardiovaskulärt skydd.

Att skyddseffekten var specifik för statiner—och inte sågs med andra kolesterolsänkande läkemedel—antyder att mekanismen involverar mer än bara kolesterolsänkning. Forskare tror att statiner kan verka genom antiinflammatoriska effekter, hämmande av cancercelltillväxt och främjande av cancercelldöd.

Det är särskilt anmärkningsvärt att skyddseffekten var konsekvent över olika patientgrupper, inklusive de med familjehistoria av kolorektalcancer eller inflammatorisk tarmsjukdom. Detta tyder på att statiner kan vara effektiva även för högre riskpopulationer.

Studien bekräftade också att självrapporterad statinanvändning var mycket korrekt (96,5% valideringsfrekvens mot receptregister), vilket stärker resultatens tillförlitlighet. Analys av deltagarbias visade inga signifikanta skillnader i statinanvändning mellan de som deltog och de som avböjde, vilket ytterligare stöder validiteten.

Studiens begränsningar

Trots starka bevis för ett skyddande samband är det viktigt att notera studiens begränsningar. Som observationsstudie kan den visa association men inte bevisa orsakssamband. Det kan finnas andra faktorer som skiljer statinanvändare från icke-användare som bidrar till riskminskningen.

Studiepopulationen kom främst från norra Israel, vilket kan begränsa generaliserbarheten till andra etniska eller geografiska grupper. De biologiska mekanismerna bakom statiners skyddseffekter bör dock vara liknande över populationer.

Receptregister var endast tillgängliga från 1998, så viss statinanvändning före dess kunde inte verifieras. Den höga valideringsfrekvensen bland de med tillgängliga register antyder dock att återkallandet generellt var korrekt.

Forskarna justerade för många kända riskfaktorer, men det finns alltid risk för kvarvarande förväxling från omätta faktorer. Statinanvändare kan till exempel vara mer hälsomedvetna eller ha bättre tillgång till vård.

Slutligen är den absoluta riskminskningen sannolikt blygsam för allmänna populationen. Risk för kolorektalcancer varierar med ålder, familjehistoria och andra faktorer, så potentiell fördel skulle vara större för högre riskindivider.

Råd till patienter och nästa steg

Baserat på denna forskning bör patienter överväga följande:

1. Diskutera resultaten med din läkare – Om du redan tar statiner, är denna potentiella extra fördel värd att ta upp
2. Börja inte ta statiner enbart för cancerprevention – Studien ger inte tillräckligt stöd för att rekommendera statiner specifikt för cancerprevention utanför deras godkända användning
3. Fortsätt med rekommenderad cancerscreening – Oavsett statinanvändning, följ etablerade screeningriktlinjer baserat på din ålder och riskfaktorer
4. Behåll hälsosamma vanor – Statiner ersätter inte balanserad kost, regelbunden motion, hälsosam vikt och rökfri livsstil

Forskarna betonar att trots lovande resultat behövs mer forskning innan klinisk praxis ändras. Specifikt efterlyser de:

• Randomiserade kontrollerade studier utformade för att testa statiners förebyggande effekt mot kolorektalcancer
• Forskning om de biologiska mekanismerna bakom statiners skyddseffekter
• Studier som jämför olika statiner och doser
• Utredning av statiners potentiella effekt mot andra cancertyper

Patienter som deltar i pågående statinstudier bör fortsätta, eftersom dessa kan ge ytterligare insikter om läkemedlens cancerförebyggande potential.

Källor

Originalartikelns titel: Statiner och risken för kolorektalcancer

Författare: Jenny N. Poynter, M.P.H., Stephen B. Gruber, M.D., Ph.D., M.P.H., Peter D.R. Higgins, M.D., Ph.D., Ronit Almog, M.D., M.P.H., Joseph D. Bonner, M.S., Hedy S. Rennert, M.P.H., Marcelo Low, M.P.H., Joel K. Greenson, M.D., och Gad Rennert, M.D., Ph.D.

Publicering: New England Journal of Medicine, 26 maj 2005, Volym 352, Nummer 21, Sidor 2184–2192

Notering: Denna patientvänliga artikel bygger på peer-granskad forskning från New England Journal of Medicine och behåller alla väsentliga fynd, data och slutsatser från originalstudien.