Denna omfattande översyn visar att shisharökning (vattenpipa) medför betydande hälsorisker som är jämförbara med eller större än cigarettrökning, inklusive ökad risk för låg födelsevikt, hjärt–kärlsjukdomar, olika cancertyper och metaboliska störningar. Trots vanliga missuppfattningar om att vattenfiltrering gör det säkrare, visar forskning att shishasessioner ger högre nivåer av nikotin, kolmonoxid och cancerframkallande ämnen än cigaretter, med särskild oro för exponering av passiv rök och ökande popularitet bland unga globalt.

Shisharökningens dolda faror: En omfattande patientguide

Innehållsförteckning

• Introduktion: Den globala shishaepidemin
• Metodik för studien
• Global förekomst
• Vem röker shisha: Ålder och kön
• Varför folk röker shisha: 15 orsaker
• Farliga säkerhetsmissuppfattningar
• Kemisk jämförelse: Shisha mot cigaretter
• Hjärt–kärlskador
• Graviditets- och födelsekomplikationer
• Cancerrisker vid shisharökning
• Andra allvarliga hälsoeffekter
• Slutsatser och råd
• Källor

Introduktion: Den globala shishaepidemin

Tobaksanvändning är en av världens främsta förebyggbara orsaker till sjukdom och död, med cirka 5 miljoner dödsfall årligen. Hälften av dagens rökare kommer att dö i förtid av tobaksrelaterade sjukdomar. Medan cigarettrökning fått stor uppmärksamhet, har en nyare form av tobaksanvändning spridits snabbt: shisharökning.

Shisharökning, även kallad vattenpipa, hookah eller narghile, innebär att man inhalerar tobaksrök som passerat genom vatten. Sedan 400 år tillbaka har denna praxis funnits, men den har nyligen blivit särskilt populär bland unga. Världshälsoorganisationen och folkhälsomyndigheter klassar shisharökning som ett globalt hot med epidemisk spridning.

Shisha är särskilt farlig på grund av den utbredda missuppfattningen att den är säkrare än cigaretter. Många tror att vattenfiltrering tar bort skadliga kemikalier, men forskningen visar att det är felaktigt. Tobaksrök innehåller över 4800 kemikalier, varav 69 är kända cancerframkallande ämnen, oavsett hur den konsumeras.

Metodik för studien

Denna översyn analyserar all tillgänglig vetenskaplig evidens om shisharökningens hälsoeffekter och globala mönster. Forskare genomförde en omfattande sökning i databaser som PubMed och Google Scholar med söktermer som "shisha", "vattenpipa", "narghile" och "hookah".

Sökningen identifierade 91 artiklar med "Shisha" (1994–2012), 94 för "Narghile" (1981–2013), 146 för "Hookah" (1982–2013) och 186 för "Water pipe" (1986–2013). Alla relevanta originalstudier, fallrapporter och översikter på engelska om shisharökningens epidemiologi och hälsoeffekter inkluderades.

Strikta inklusionskriterier användes för att säkerställa fullständig täckning, medan irrelevanta artiklar exkluderades. Detta garanterade en noggrann analys av den nuvarande vetenskapliga förståelsen av shisharökningens faror.

Global förekomst

Shisharökning har ökat kraftigt i popularitet över hela världen. I USA nådde prevalensen 40 % mellan 2005 och 2008, med specifika studier som visar:

• USA: 27,8 % livstidsprevalens på två universitet, 24,5 % vid University of San Diego, 40,3 % på åtta universitet
• Libanon: 59,8 % av 13–15-åringar rökte shisha senaste månaden, mot 10 % cigarettrökare
• Saudiarabien: 12,6 % prevalens bland högskolestudenter
• Malaysia: 19–20 % prevalens bland universitetsstudenter
• Syrien: 62,6 % av manliga och 29,8 % av kvinnliga universitetsstudenter rökte shisha regelbundet

Pakistan visade särskilt höga nivåer, med 53,6 % prevalens vid Aga Khan University, 49 % vid Institute of Business and Administration och 61 % i fyra större städer. Dessa siffror visar att shisharökning blivit ett betydande globalt folkhälsoproblem som drabbar miljontals.

Vem röker shisha: Ålder och kön

Forskning visar tydliga demografiska mönster. De flesta användare är unga män i åldern 15–25 år, men användningen ökar bland yngre och fler kvinnor i vissa regioner.

Studier från USA visar att shisharökare främst är män i åldern 15–25 år. I Saudiarabien börjar 63,8 % av studenterna mellan 16 och 18 år, med manlig dominans. I Syrien börjar män i genomsnitt vid 19,2 år och kvinnor vid 21,7 år.

Pakistan följer liknande mönster: män utgör 53,6 % av användarna, med en medelålder på 21 år. De flesta länder i Mellanöstern visar manlig dominans, men Jordanien är ett undantag där fler kvinnor röker shisha. Denna skillnad tyder på att kulturella faktorer påverkar användningsmönster.

Koncentrationen bland unga är särskilt oroande med tanke på långsiktiga hälsoeffekter och beroenderisk. Många börjar under kritisk utvecklingstid och etablerar vanor som kan vara livslånga.

Varför folk röker shisha: 15 orsaker

Forskning har identifierat flera faktorer bakom shishans popularitet:

1. Global turism och migration: Resenärer tar med hookah från länder som Egypten och Tunisien, och hookahlounger dyker upp i västländer
2. Enklare tändning: Ny lättantändlig kol gör shisha mer bekväm
3. Social acceptans: Icke-rökare tolererar shisha mer på grund av mindre rökirritation
4. Motreaktion mot antitobak: Uppfattas som säkrare på grund av desinformation
5. Falsk känsla av filtrering: Tro att vatten tar bort cancerframkallande ämnen (motbevisat)
6. Upplevt "lätt" beroende: Felaktig tro att shisha är lättare att sluta med
7. Mediainflytande: Egyptisk film och TV som visat hookahrökning i decennier
8. Modern individualism: Möter sociala behov genom nya umgängesformer
9. Gemytlighet: Social rökning, delad slang, samtal under långa sessioner
10. Symbolisk kraft: Associationer med drömmar, konst, mystik och "fredspipa"
11. Tvärkulturell appeal: Social, sexuell, religiös och mellangenerationspraxis
12. Smaksatt tobak: "Muassel" – honungs-/melassbaserade smaker
13. Honungens kulturella status: Positiva associationer från religiösa texter
14. Sensorisk upplevelse: Stimulering av alla fem sinnen
15. "Upproriska" värderingar: Uttryck för icke-konformitet

Farliga säkerhetsmissuppfattningar

Falska föreställningar om shishas säkerhet är ett stort folkhälsoproblem. 30 % av universitetsstudenter tror att shisha är mindre farligt än cigaretter, med studier som visar:

• 60 % av pakistanier anser att cigaretter är farligare
• 21 % av egyptiska män föredrar shisha av säkerhetsskäl
• 49,7 % av egyptiska studenter tror att shisha är mer socialt acceptabelt
• 58,3 % av jordanska användare har felaktiga säkerhetsföreställningar
• 89,06 % av jordanska studenter har fel uppfattning om shishas säkerhet

Forskning motbevisar detta genom tre fynd: För det första tillför brinnande kol extra toxiner. För det andra inhalerar en shisharökare upp till 200 gånger mer rök per session. För det tredje skapas höga nivåer av passiv rök på grund av social acceptans och långa sessioner.

Vattenfiltreringsmyten är särskilt farlig. Vetenskapen bekräftar att luftbubblor genom vatten inte ändrar kemin signifikant. Flyktiga cancerframkallande ämnen förblir i bubblorna, vilket gör shisha minst lika skadlig som cigaretter.

Kemisk jämförelse: Shisha mot cigaretter

Vetenskaplig analys avslöjar stora skillnader i kemisk exponering. Under en standardsession med 10g mo'assel-tobak och 1,5 kolsbitar:

• Nikotin: 2,94 mg per session (mot cirka 1 mg per cigarett)
• Tjära: 802 mg per session (mycket högt)
• Kolmonoxid: 145 mg per session (betydligt högre)
• Cancerframkallande ämnen: Högre nivåer av krysen, fenantren och flourantren

Rökmekaniken skiljer sig: Shishasessioner har cirka 171 puffar om 0,53 liter vardera, med 2,6 sekunders varaktighet och 17 sekunders paus. Cigaretter ger cirka 10–12 puffar, vilket innebär att shisha ger 10 gånger fler puffar med större volymer.

Bränntemperaturer skiljer sig: Shishakol brinner vid cirka 900°C mot cigaretters 450°C, vilket genererar fler skadliga ämnen. Farmakokinetisk analys visar att shisha ger 1,7 gånger nikotindosen jämfört med cigaretter.

Hjärt–kärlskador

Shisharökning skadar hjärtat och blodkärlen. Inom 45 minuter ökar hjärtfrekvensen, systoliskt och diastoliskt blodtryck.

Forskning visar att shisharökning minskar hjärtfrekvensvariabiliteten, vilket indikerar dysfunktion i hjärtreglering. Detta är kopplat till oxidativ stress och högre hjärtfrekvens och blodtryck – tidiga varningstecken.

Kolesterolprofiler försämras: Shisharökare har lägre HDL (gott kolesterol) och högre LDL (dåligt kolesterol), ApoB och triglycerider. Detta ökar risken för hjärt–kärlsjukdom.

Antioxidativ kapacitet minskar: Studier från Saudiarabien visar lägre total antioxidativ kapacitet och vitamin C-nivåer hos shisharökare, vilket gör systemet mer sårbart.

Blodplättsfunktion försämras: Enstaka sessioner ökar oxidationsskador (8-epi-PGF2 alfa p=0,003), MDA (p=0,001) och 11 DH=TXB2 (p=0,0003). Daglig rökning ger ihållande skador som främjar blodproppar och hjärt–kärlhändelser.

Graviditets- och födelsekomplikationer

Shisharökning under graviditet medför allvarliga risker. Forskning visar att en eller flera shishor dagligen minskar barnets födelsevikt med minst 100 gram. Risken för låg födelsevikt tredubblas om kvinnor röker under första trimestern.

Mödrar som röker shisha har 2,4 gånger högre odds (95 % CI, 1,2–5) för låg födelsevikt. Ytterligare problem inkluderar lägre APGAR-poäng och fler lungproblem vid födseln.

Dessa effekter beror på att nikotin och andra kemikalier passerar placentan och begränsar fosterutveckling. Kolmonoxid binder starkare till hemoglobin än syre, vilket minskar syretillförseln.

Cancerrisker vid shisharökning

Shisharökning ökar cancerrisk genom flera mekanismer. Brinnande kol tillför extra cancerframkallande ämnen utöver tobaken.

Matstrupscancer: Signifikant association (OR=1,85, 95 % CI, 1,41–2,44). Bekräftat i studier från Kina, Indien och Iran.

Bukspottkörtelcancer: Signifikant associerad med tobaksrökning. Både cigarrer och shisha ökar risken genom DNA-skador.

Prostatacancer: Shisha identifieras som en riskfaktor.

Urinblåsecancer: 5 % av 100 fall var shishaanvändare. Förbränning av kol producerar extra cancerframkallande ämnen.

Generella effekter: Shisharök innehåller naftalen, acenafetyl, acenaften, fluoren, fenantren och andra cancerframkallande ämnen. Koncentrationen av CEA, en markör för cancer och inflammation, ökar signifikant.

Andra allvarliga hälsoeffekter

Utöver cancer och hjärt–kärlskador orsakar shisharökning flera andra problem:

Kolmonoxidförgiftning: Shisharökare har andnings-CO-nivåer på 40–70 ppm (8–12 % blodpåverkan), mot 30–40 ppm (5–7 %) hos tunga cigarettrökare. En session ger åtta gånger högre CO-höjning.

Andningsproblem: Andningsfrekvensen ökar med 2±2 andetag per minut. Serumkväveoxid ökar till 34,3 mikromol/L (95 % CI 27,8–42,3) hos shisharökare, mot 22,5 mikromol/L (95 % CI 18,4–27,6) hos icke-rökare, vilket indikerar inflammation.

Stämbandsskador: Godartade läsioner hos 21,5 % av shisharökare, med ödem (16 %) och cystor (4,8 %) vanligast.

Metabolt syndrom: Shisharökare har högre risk för:

• Hypertriglyceridemi: OR 1,63 (95 % CI, 1,25–2,10)
• Hyperglykemi: OR 1,82 (95 % CI, 1,37–2,41)
• Hypertension: OR 1,95 (95 % CI, 1,51–2,51)
• Abdominell fetma: OR 1,93 (95 % CI, 1,52–2,45)

Munsjukdomar: Shisha orsakar tandfärgning, skador på tandfyllningar, nedsatt lukt och smak, parodontal benförlust, torra alveoler och munhålacancer.

Genetiska skador: Shishaanvändning ökar kromosomavvikelser och systerkromatidutbyten. Frekvensen av satellitassociationer och mitotiskt index är högre hos användare.

Slutsatser och råd

Denna översyn fastställer att shisharökning medför betydande hälsorisker som motsvarar eller överskrider cigarettrökning. Trots missuppfattningar om vattenfiltrering, visar vetenskapen att shisha ger högre nivåer av nikotin, kolmonoxid, tjära och cancerframkallande ämnen.

Den globala spridningen ökar alarm, särskilt bland unga 15–25 år. Detta är ett allvarligt folkhälsoproblem med långsiktiga konsekvenser som hjärt–kärlsjukdom, cancer, graviditetskomplikationer och metaboliska störningar.

Patienter bör veta att ingen säker nivå av shisharökning finns. Vattenfiltrering reducerar inte kemikalieexponering, och den sociala naturen skapar risker för passiv rök. Långa sessioner (45–60 minuter) och djupare inhalation ger större total exponering.

Hälso- och sjukvårdspersonal bör fråga om shishaanvändning vid screening, eftersom många inte anser sig vara rökare. Utbildning bör riktas till unga, adressera sociala drivkrafter och ge korrekt information om risker.

Folkhälsopolitiska åtgärder bör behandla shisha med samma stringens som cigaretter, inklusive restriktioner för offentlig rökning, varningar och åldersgränser. Den kulturella acceptansen kräver skräddarsydda tillvägagångssätt som respekterar traditioner men skyddar hälsan.

Källor

Originaltitel: Skadliga effekter av shisha: litteraturöversikt

Författare: Hafiz Muhammad Aslam, Shafaq Saleem, Sidra German, Wardah Asif Qureshi

Publikation: International Archives of Medicine 2014, 7:16

Käll-URL: http://www.intarchmed.com/content/7/1/16

Denna patientvänliga artikel bygger på peer-granskad forskning och behåller alla väsentliga fynd, data och slutsatser från originalpublikationen.