Denna omfattande analys visar att den moderna västerländska kosten – med sitt höga innehåll av processade livsmedel, raffinerade kolhydrater och socker – har en direkt koppling till många kroniska fysiska och psykiska hälsoproblem. Flera studier pekar på att befolkningar som äter traditionella, hela livsmedel har en betydligt lägre förekomst av fetma, diabetes, hjärtsjukdomar, depression och ångest. Anmärkningsvärt nog kan dessa ”civilisationssjukdomar” vändas inom loppet av några veckor när människor återgår till traditionella kostvanor, vilket belyser matens djupa inverkan på den övergripande hälsan.

Den västerländska kosten och dess inverkan på modern hälsa: Vad patienter bör veta

Innehållsförteckning

• Introduktion: Problemet med modern kost
• Hur vår kost har förändrats: Hälsokonsekvenser idag
• Traditionella kosthållningar runt om i världen
• Kost och psykisk hälsa: Sambandet med depression och ångest
• Slutsats och praktiska råd
• Källor

Introduktion: Problemet med modern kost

Den västerländska kosten, som kännetecknas av hög konsumtion av enkla kolhydrater, processade livsmedel och industriellt framställt kött, har en stark koppling till många kroniska sjukdomar som är ovanliga eller obefintliga i traditionella kulturer. Dessa ”civilisationssjukdomar” inkluderar fetma, diabetes, hjärtsjukdomar, högt blodtryck och vissa cancertyper. Särskilt upplysande är att invånare i traditionella kulturer som behållit sina förfäders kostvanor ofta är fria från dessa tillstånd, och bara utvecklar dem efter att ha antagit västerländska ätmönster.

Ett övertygande exempel kommer från Michael Pollans bok ”In Defense of Food”, som beskriver en grupp överviktiga och diabetiska australiska aboriginer som återvände till sitt traditionella hemland och kosthåll under sju veckor. Dessa personer hade utvecklat metabolt syndrom – en samling tillstånd som inkluderar diabetes, fetma, hjärtsjukdom och högt blodtryck – efter att ha flyttat till bosättningar där de åt västerländsk mat. Deras traditionella kost bestod av livsmedel de själva jagat och samlat: fisk, skaldjur, fåglar, känguru, jams, fikon och buskhonung.

Detta stod i skarp kontrast till deras tidigare västerländska kost, som huvudsakligen bestod av ”mjöl, socker, ris, läsk, alkohol, mjölkpulver, billigt fett kött, potatis, lök och varierande mängder andra färska frukter och grönsaker.” Efter bara sju veckor med traditionell kost gick alla deltagare ner i vikt och upplevde betydande hälsovinster. Deras triglycerider och blodtryck sjönk, och de metaboliska avvikelser som hörde ihop med deras diabetes förbättrades eller försvann helt.

Denna anmärkningsvärda förändring visar att den hälsoskada som orsakats av den västerländska kosten kan vändas enbart genom kostförändringar. Följande avsnitt granskar den vetenskapliga evidensen bakom detta samband och vad det betyder för patienter idag.

Hur vår kost har förändrats: Hälsokonsekvenser idag

En omfattande rapport från 2005, publicerad i American Journal of Clinical Nutrition och ledd av Dr. Loren Cordain, undersökte sju avgörande kostförändringar som har skett sedan jordbrukets och husdjurshållningens uppkomst för ungefär 10 000 år sedan. Dessa förändringar inkluderar glykemisk belastning, fettsyrasammansättning, makronäringsintag, mikronäringstäthet, syra-bas-balans, natrium-kalium-kvot och fiberinnehåll. Forskarna menar att dessa förändringar har skett för nyligen för att det mänskliga genomet ska hinna anpassa sig, vilket gör dem ansvariga för många moderna sjukdomar.

Studien identifierade fem livsmedelsgrupper som inte fanns tillgängliga för för-jordbruksmänniskor, men som nu står för 72,1 % av det totala dagliga kaloriintaget i USA:

• Mejeriprodukter: 10,6 % av daglig energi
• Spannmålsprodukter: 23,9 % av daglig energi
• Raffinerat socker: 18,6 % av daglig energi
• Raffinerade vegetabiliska oljor: 17,6 % av daglig energi
• Alkohol: 1,4 % av daglig energi

Dessa livsmedel kombineras till de processade produkter som dominerar den amerikanska kosten – kakor, tårtor, bakverk, kex, chips, pizza, läsk, godis, glass och liknande. Den moderna kosten innehåller också höga nivåer av salt och fettrika, domesticerade köttprodukter som inte ingick i förfädernas ätmönster.

Forskningsgruppen granskade 172 olika artiklar och studier publicerade mellan 1967 och 2004 om förfäderskosthållningar, den västerländska kostens utveckling och västerländska sjukdomar. De drog slutsatsen att förekomsten av dessa moderna livsmedel är direkt kopplad till ”civilisationssjukdomar” som fetma, typ 2-diabetes, högt blodtryck, kranskärlssjukdom och högt kolesterol, samt andra västerländska hälsotillstånd som akne, polycystiskt ovariesyndrom, vissa cancertyper och hudsjukdomar.

Kanske mest slående är att studien noterar att medan dessa sjukdomar är sällsynta eller obefintliga i jägare-samlarkulturer och hos dem som behållit traditionella kostvanor, drabbar de 50–65 % av den vuxna befolkningen i västerländska länder. Rapporten konstaterar att ”kostrelaterade kroniska sjukdomar är den enskilt största orsaken till sjuklighet och dödlighet” i moderna samhällen.

Analysen visar övertygande bevis för att ingen enskild kostkomponent orsakar kronisk sjukdom (som enbart mättat fett), utan att västerländska sjukdomar uppstår från en kombination av kostelement som introducerats genom modern livsmedelsbearbetning och jordbruk.

Traditionella kosthållningar runt om i världen

Forskning av Elizabeth Lipski, PhD, CCN, publicerad i Nutrition in Clinical Practice, undersökte hälsofördelar och egenskaper hos flera traditionella kosthållningar, inklusive hos Tohono O'odham-indianer, eskimåer i Labrador, maorier i Nya Zeeland, gäler på Yttre Hebriderna och hunza i Himalaya. Lipski noterar att ”närhelst människor som lever traditionellt möter västerländsk kultur, följs de snart av icke-smittsamma sjukdomar från den moderna kulturen.”

Rapporten granskar kosthållningar och hälsostatus hos olika traditionella kulturer världen över, och citerar arbete från forskare som Albert Schweitzer och Weston Price som studerade urfolk under tidigt 1900-tal. Läkare som arbetade i östra och centrala Afrika, Australien, Nya Zeeland, södra Stilla havet och andra isolerade regioner rapporterade få eller inga fall av karies, cancer, hjärtsjukdom, blindtarmsinflammation, divertikulit, diabetes, infektionssjukdomar och andra vanliga västerländska åkommor. Dessa källor rapporterade konsekvent att den inhemska hälsan försämrades när europeiska kostvanor introducerades.

Lipskis forskning bygger på 60 olika artiklar och studier som undersökte tidiga observationer om inhemsk hälsa, samtida forskning om traditionella kosthållningar, matlagningstekniker, funktionella livsmedel i traditionella kosthållningar och hälsovinster vid återgång till traditionella kostvanor. Även om traditionella kosthållningar varierade kraftigt, använde nästan alla traditionella kulturer matlagningstekniker som ”förbättrar matsmältning och näringstillgänglighet”, såsom blötläggning, jäsning, stötning och groddning. Användningen av dessa traditionella metoder minskade när familjer blev rikare och antog mer västerländska vanor.

Traditionella kulturer använde också ”folkliga funktionella livsmedel” för medicinska och läkande egenskaper. Flera studier observerade hälsovinster efter återgång till traditionella kosthållningar, inklusive O'Deas studie av australiska aboriginer som nämnts tidigare. En liknande studie med överviktiga hawaiianer som återvände till en traditionell hawaiiansk kost i 21 dagar visade signifikanta förbättringar i vikt, blodsockernivåer, triglycerider, totalt kolesterol och systoliskt blodtryck.

Denna forskning stöder Pollans påstående att traditionella kosthållningar varierar kraftigt i näringssammansättning men effektivt skyddar mot moderna sjukdomar. Att återgå till traditionella kostvanor innebär dock utmaningar. Traditionella livsmedel, färdigheter och metoder försvinner när äldre går bort. Många befolkningar har förlorat tillgång till traditionella livsmedel eller kunskapen att identifiera och tillaga dem. Dessutom har traditionella livsmedel blivit förorenade med kvicksilver, bekämpningsmedel och andra föroreningar – ett problem som exemplifieras av ”Arktis-dilemmat”, där traditionella feta livsmedel blir mindre fördelaktiga på grund av miljöföroreningar.

Kost och psykisk hälsa: Sambandet med depression och ångest

Medan den västerländska kosten allmänt erkänns som en faktor för fysiska hälsoproblem, finns det mindre evidens kring dess samband med psykisk hälsa. En studie publicerad i American Journal of Psychiatry undersökte detta samband och noterade att kost påverkar biologiska processer som inverkar på psykisk hälsa, inklusive inflammation, hjärnans plasticitet och funktion, stressresponssystemet och oxidativa processer.

Tidigare studier fokuserade på enskilda näringsämnen eller livsmedelsgrupper, vilket gav en ofullständig bild. Denna studie undersökte istället effekterna av övergripande kostkvalitet på psykisk hälsa hos mer än 1 000 australiska kvinnor i åldrarna 20–92. Deltagarna fyllde i en omfattande matfrekvensenkät och det 12-punkts General Health Questionnaire (GHQ-12), där högre poäng indikerar fler hälsoproblem.

Forskarna definierade ”traditionella” kostmönster som de med högt innehåll av frukt, grönsaker, kött, fisk och fullkornsprodukter, medan ”västerländska” kosthållningar huvudsakligen bestod av processade eller friterade livsmedel, raffinerade spannmål och socker. Deltagarna genomgick också kliniska intervjuer för att bedöma förekomst av större depressiv störning, mild kronisk depression och ångeststörning.

Efter justering för ålder, socioekonomisk status, utbildning och hälsovanor visade resultaten att traditionella kosthållningar var associerade med lägre frekvenser av depression och ångeststörningar. Bättre kostkvalitet minskade ytterligare risken för psykologiska symtom. Deltagare som åt en västerländsk kost hade högre GHQ-12-poäng och en ökad risk för större depression eller mild kronisk depression.

Författarna noterade att på grund av justeringar för totalt kaloriintag kan mängden ohälsosam mat vara mer relevant för psykisk hälsa än dess andel av den totala kosten. Även om associationen inte bevisar orsakssamband, stämmer resultaten överens med annan forskning som visar samband mellan kostkvalitet och medicinska utfall, inklusive hjärt–kärlsjukdom och cancerrisk. Författarna rekommenderar ytterligare studier för att utesluta omvänd kausalitet och confounders.

Trots behovet av mer forskning vore det klokt för personer som upplever psykologiska problem eller är diagnostiserade med depression eller ångeststörningar att öka intaget av frukt och grönsaker samtidigt som de minskar konsumtionen av processade, raffinerade och sockerrika livsmedel.

Slutsats och praktiska råd

Hälsorisken kopplad till den typiska västerländska kosten är omfattande och allvarlig, men övergången till en mer traditionell, växtbaserad kost innebär utmaningar för många. Högre kostnader, begränsad tillgång till oprocessade livsmedel och osäker livsmedelsförsörjning skapar hinder för hälsosammare ätvanor. Miljöföroreningsproblem, som Arktis-dilemmat där traditionella livsmedel innehåller föroreningar, komplicerar ytterligare tillgången på hälsosamma hela livsmedel.

Att anta praktiska ”matregler” kan underlätta övergången till en hälsosammare kost. Att köpa fullkorn i bulk och grönsaker och frukt i säsong kan hjälpa till att hantera kostnaderna. Även om ekologiska grönsaker och frukt är att föredra framför konventionellt odlade livsmedel, är konventionella grönsaker och frukt fortfarande ett bättre val än raffinerade, bearbetade livsmedel. Patienter kan minska exponeringen för kemikalier och bekämpningsmedel genom att välja grönsaker och frukt med lägst bekämpningsmedelsrester, såsom sparris, ärtor, mango och melon.

Förbättrad nutritionell utbildning är avgörande för hälsosammare kostvanor. En undersökning från Consumer Reports Health i början av 2011 visade att 9 av 10 amerikaner tror att deras kost är hälsosam, men bara en fjärdedel begränsar intaget av fett och socker, och endast en tredjedel äter fem eller fler portioner frukt och grönsaker dagligen. Denna skillnad avslöjar en betydande kunskapslucka om vad som utgör en hälsosam kost, vilket utsätter människor för risk för allvarliga kroniska sjukdomar och psykologiska problem.

Patienter bör vara försiktiga med kostmoder och trender och upprätthålla en hälsosam skepticism gentemot ”ny” forskning om specifika näringsämnen eller livsmedelsgrupper, vilket ofta skapar förvirring om hälsosamma matval. De viktigaste riktlinjerna är att undvika bearbetade livsmedel när det är möjligt, välja livsmedel med få ingredienser, prioritera kvalitet framför kvantitet och fokusera på hela frukter och grönsaker. Som Michael Pollan kortfattat råder: ”Ät mat. Inte för mycket. Huvudsakligen växter.”

Källor

Originalartikelns titel: The Western Diet and Diseases of Civilization

Författare: Karen Eisenbraun

Publiceringsdetaljer: Nat 309: Topics in Holistic Nutrition, 13 november 2011

Notering: Denna patientvänliga artikel bygger på peer-granskad forskning och inkluderar data från flera vetenskapliga studier som refereras i originalet.